Hårdbevakat

Idag har jag börjat köra ved till pannrummet. Men min stora vedhög är hårdbevakad. Ett flertal vespa-patruller från etablerade försvarsceller har attackerat mig med stor aggressivitet när jag närmat mig. Efter ett par svidande stick höjdes min adrenalinhalt påtagligt. Jag blev stridshumör. Nu gällde det att återta den egna veden. Letade fram min skyddsutrusning från biodlarepoken och rustade mig till drabbning. Det blev till slut en ojämn kamp och jag gick segrande ur denna strid. Trots min triumf är jag dock inte helt nöjd. Att rasera vackra välbyggda getingbon är barbari. Det känns visset. Under flera månader har bygget pågått. Den övervintrade ensamma drottningen har startat sitt arbete en varm och vacker försommardag. Börjat bygga ett litet bo. Lagt några ägg och senare själv matat upp  den första generationen arbetare. Boet har vuxit. Mödosamt har träludd från husfasad, ladugård och omålade trädgårdsmöbler skrapats av och infogats i bygget. Vackert melerat i olika nyanser har boet vuxit fram. Nya arbetare fötts upp och kommit på vingar. Under vägen fram hit har getingarna fångat mängder av knott, myggor och flugor för att mata sina larver med. Det är alltså den nytta de gör för oss. Denna insektsrika sommar förvandlas så till en getingsommar. Naturen är frikostig. Myriader av insekter kläcks och getingarna har lätt att skaffa mat. Samhällena växer. Till nytta för oss och ibland till förtret.
Även i mitt vedskjul vaktade ett gäng getingar. Dessa dock inte alls så aggressiva som de jag mötte ute i vedhögen. Och vid bensinmacken har det kommit upp varningsord som visar att pumpen också är bevakad...