fredag 18 januari 2019

Levande material


Idag har Roy och jag tillbringat hela dagen i holkverkstaden. Spillvirket som hämtades i Småland i onsdags har börjat att förädlas till bostäder för mesar och flugsnappare.
Många av holkarna kommer att sitta i ängar, hagar och i skogsbryn här hos mig. Förhoppningen är att det skall bli livat i holkarna. Och att det skall bidra till ökad biologisk mångfald.
Under förmiddagen, strax efter att vi lyssnat på stadsministeromröstningen, dök det upp ett ansikte i virkeshögen som på något sätt levandegjorde resultatet av omröstningen. Ett porträtt! Men är det vinnaren eller är det den som blev brädad?

Hursomhelst så ser det ut som om munnen gått ordentligt varm eller rent av ruttnat av alla trätor...

onsdag 16 januari 2019

Med Roy till hembygden



Idag har jag gjort en upplevelseresa med vännen Roy till Småland. Resan gick bland annat till Villstad. Villstads kyrkby är ett sockencentrum vid den äldre Nissastigen klassat som riksintresse. Bilden nedan visar kyrkstallarna från tidigt 1800-tal. Roy konfirmerades i Villstads kyrka i början av 1950-talet. Han cyklade de tolv kilometrarna mellan hemmet och kyrkan under konfirmationstiden.
Vi besökte också gården Högsberg där Roy föddes. Det blev en intressant rundtur nära gränslandet mellan Småland och Halland. Huvudmålet för dagen var Bards träindustri. Anders Bard träprodukter tillverkar pallkragar och pallock för industrin och levererar till hela världen. De tillverkar även odlingskragar. Roy har vänner och bekanta sedan ungdomstiden som driver fabriken. Hos Bards fick vi en intressant guidning av produktionsledaren Simon som visade hela kedjan. Från virke in till kragar ut. Under flera år har Roy hämtat spillvirke hos Bard för att göra fågelholkar. Detta var också vårt huvudmål idag. En lastpall med holkbrädor ämnade att förädlas till bostäder.
Till sist blev det också ett besök hos Roys syster Alice dagen före hennes födelsedag. Middag och trivsamma samtal med minnen från uppväxttiden i bondesmåland på 1940–1950-tal.
Tack för en fantastisk resa i tid och rum!

tisdag 15 januari 2019

Vita flingor och svarta flagor

Då och då får en höra sägas att verkligheten inte är svart eller vit. Med lite snävt betraktande kom detta helt på skam idag när Jonathan fejade min sotiga pipa under det rådande ymniga* snöfallet. Både svart och vit!

*) Ymnig riklig, tät, fyllig.

torsdag 10 januari 2019

fredag 4 januari 2019

Arbete och belöning

I dag på förmiddagen har jag varit i skogen och kvistat en av de fyra vindfällda granarna. Just på den här platsen valde jag att elda riset. Det är en liten glänta i skogen och jag vill gärna hålla den lite öppen och fin. Den är liksom porten till skogen.
Eftermiddagen blev som oftast på fredagar – bastu och kallbad.
Det var ett sällsamt ljus den här eftermiddagen. Och lite mystiskt väder. I morse när jag vaknade var det sex minusgrader och rimfrost. Under eftermiddagen kom ett lätt regn med tillhörande regnbåge över Ulricehamn. Bilden från Kallbadhuset mot söder är tagen kl 15.53 strax efter att solen gömt sig bakom Tvärredskullarna.

torsdag 3 januari 2019

Stormen tog gammelbjörken


Natten till onsdag drog stormen Alfrida fram över Sverige. På sina håll skapades samhällskaos. Värst drabbat blev delar av Svealand och Gotland. Här hos mig blev det inga större skador. En handfull träd blåste omkull. Ett av dessa var gårdens absoluta gammelbjörk borta i Ekebacken. Den äldsta av gårdens alla björkar. Björken har varit hamlad för länge, länge sedan. Efter många år återstod det bara två grenar av hamlingskronan. Två långa stamlika grenar. Åldern hade tagit ut sin rätt. En av de långa grenarna var svårt angripen av röta och bröts av i ett tidigare oväder. Nu störtade hela björken och blev liggande över stenmuren. Rotsystemet var svampangripet och trädet har troligen varit instabilt under lång tid. Idag har röjt upp grenarna och kapat in stamdelarna. Det som återstår skall få ligga kvar i naturen. Dels som en faunadepå till glädje för insekter, mossor, lavar och fåglar. Dels som en kulturlämning som naturen får ta hand om och långsamt bryta ner.
Rotstocken mäter 190 cm i omkrets. Jag har försökt att räkna årsringarna på de båda ”stamgrenarna” men inte lyckats fullt ut. Ringarna sitter tätt, tätt. Och det är svag nyansskillnad på sommar och vinterved. Men en grov syftning ger vid handen att det rör sig om cirka 150 år på grenarna ovanför huvudstammen.
Under tiden som jag jobbade med stammar och grenar hade jag besök av både större hackspett och spillkråka. Spillkråkan flög förbi alldeles intill och gnällde högljutt. Jag hade inte svårt att förstå att hon tyckte jag gjorde våld på hennes skafferi.