Frömataren uppdaterad

I vanliga fall brukar jag inte börja med fågelmatning förrän första advent. Orsaken är främst att jag inte vill locka fram möss till foderplatsen. Möss som sedan söker sig in i källare och andra utrymmen. Detta har varit min princip.
I år har vintern gjort sig påmind redan och kylan håller i sig. Därför blev det ett par dagars undantag kring den principen.
När jag i slutet av förra veckan förberedde vintermatningen upptäckte jag hur trist och färglös min fröautomat blivit. Lacken var i det mesta borta och ett visst rostangrepp kunde noteras.
Efter ett par timmar med skrapa, stålborste, sandpapper och ett par lager färg fick jag den att till att se nästan ny ut.
I dag på förmiddagen hängde jag upp mataren. Det dröjde inte mer än ett par minuter förrän det vimlade av fröhungriga fåglar.
Mest talgoxar – ett tiotal, blåmesar, entita, några domherrar, en nötväcka och dessutom en större hackspett.
Det blev ett fasligt tumult i maten. Och jag håller inte för otroligt att matplatsens uppdaterade yttre hade inverkan på aptiten…

Röjning i ravinen

Efter att ha avverkat ett antal hasselbuskar i Sorgedalen har jag nu sökt mig uppåt i bäckravinen.
Här är ett område som länge varit eftersatt. Eller kanske snarare medvetet lämnat till fri utveckling. Det som tidigare var en ridå med skyddande buskar har med tiden vuxit upp till skrymmande ”halvträd”.
Tanken med att rensa upp rejält här är att släppa in mera ljus på sluttningen som vetter mot väster. Eftermiddagssolen ska få ökat tillträde till den ängsbacken.
Den backen lämnades också oslagen vid årets slåtter. Meningen är att den skall få en rejäl duvning till våren då allt gammal gräs och bôs skall brännas. Ska bli intressant att se om det går att väcka liv i en delvis trivialiserad ängsbit.

Julen närmar sig

Klenveden kvistas

Samlat på ”slaktplatsen”

Det blev ett litet arbetspass idag också. Hasselbuskarna som fälldes igår har samlats ihop på ”slaktplatsen”.
Här skall jag skilja isär det som kan bli ved och det som skall brinna i en av vårens risbrasor.

Buskröjning i Sorgedalen

Det låg i förra årets plan att föryngra hasselbuskar i Sorgedalen. Annat gick före och orken tröt.
Idag har jag påbörjat det projektet. Samtidigt passade jag på att inviga min nya såghjälm. ”Forest Helmet Technical” står det på kartongen... konstigt namn... men jag antar att ”teknisk” skall syfta på den ”utveckling” som skett sedan min gamla hjälm var ny. Lite finesser har Huskvarna levererat. Framförallt uppskattar jag det mjuka doket som sitter fast bak på hjälmen, det nya visiret som ger väldigt bra genomsikt och sist men inte minst den enkla och exakta storleksanpassningen. Dessutom är hjälmen försedd med en UV-indikator. Med dess ”hjälp” skall användaren kunna avläsa när hjälmen passerat ”bäst-före-datum” och inte längre kan anses ge fullgott skydd.

Novemberkase

Höststädning 2023 #2

 

 

Med vännernas hjälp har årets holkstädning blivit klar. I dag har Christer och Lasse varit här och burit stegar, städat samtliga återstående 66 holkar. Bytt ut några till nya fräscha och flyttat ett par stycken.
Smidigt att vara tre som växlar uppgifter utefter holkslingan.
Konstaterat häckningar av flugsnappare, blåmes, talgoxe, stare, nötväcka och tornseglare.
Om du kikar i det tidigare inlägget så ser du de verktyg som används vid städningen; en tång att öppna ”låset” med och en spackelspade... lagom bred för att smidigt lyfta ut en bobale... ett tips, alltså!