Sista dagen i Skog

Välkomna till ny fålla!

Betessläpp #19

Idag gjorde två kossor entré i ängarna i Skog. Det är tid för sensommarens efterbete. Nu skall de gå här hela september förutsatt att betet räcker. Återväxten har varit svag och därför fick det räcka med två mular i år. Det är nittonde året som ängarna betas efter att slåttern är slutförd. Första gången var 2007.

Förarbete för efterbete #17

Med assistans av vännen Christer har det idag satts elstängsel inför höstens efterbete i ängarna.
Det är sjuttonde året i följd som dessa förberedelser utförs. I år något senare än vanligt. Sen slåtter ger nu alltså sen betesstart. Men i början av nästa vecka kommer två KRAV-kossor hit till Skog för att fixa slutfinishen i äng och på vall.
Cirka 1200 meter elstängseltråd har vi dragit. Den sträckan begränsar den totala arealen om cirka 3 hektar.
Tanken med efterbete är att efterlikna det gammaldags ängsbruket. Förr i tiden gick kossorna på skogen under somrarna. Efter att ängarna var slagna och höet bärgats fick korna lämna skogen och komma ner i ängarna. På så sätt togs växtligheten under hela sommarhalvåret tillvara. Samtidigt skedde den utmagring av ängsmarken som efter hundratals år givit dessa marker sin unika sammansättning av örter och gräs.


Sinko: Dräktig kossa som är tagen ur mjölkproduktion för att kalva senare under hösten. Sin betyder att kon ställs på mager kost så att mjölken sinar. Detta för att kalven skall tillgodogöra sig näring.

Förarbete för efterbete #16

Så var det dags igen… för sextonde året. Idag har Sören och jag hjälpts åt att sätta upp elstängslet inför efterbetesperioden.
Återväxten i ängarna denna sensommar har varit svag. Sommarens växtlighet var dock ovanligt stark. Troligen drog gräs och örter all energi ur sina rötter när det växte som bäst. Till detta kommer också bristen på regn. Hittills i augusti har jag uppmätt 40 millimeter. Det mesta av detta har serverats som snabba och intensiva skurar. Svåra för marken att ta emot. Värme och torka som rått däremellan har nog tagit det mesta tillbaka till himmelen ganska omgående.

För traditionens och ordningens skull blir det ändå ett par kossor som får beta några veckor i ängar och på vall här i Skog. De får gå och skava. Göra finputs och fullända de estetiska värdena i kulturlandskapet. För även de magra åren betades ängarna efter slåtterperioden. Och det är ju utmagringen som är nyckeln till mångfalden i beteshagar och slåtterängar.

Betessläpp #15

Idag gjorde Kajsa och Silva intåg i Sorgedalen. Det är dags för sensommarens efterbete. Nu skall de gå här augusti ut och hela september om betet räcker. Återväxten har varit svag och därför blev det bara två kossor i år. Det är femtonde året som ängarna efterbetas. Första gången var 2007.

Förarbete för efterbete #15

Idag har kusin Sören och jag satt stängslet inför det kommande efterbetet i ängar och på vall.
Första året vi gjorde detta var 2007. Denna gång blev det alltså 15-årsjubileum!
Idag hade vi härlig augustisol. Stundtals varmt och svettigt. Gott om fjärilar på vädd, gullris och fibblor.
Dagens fina fågelobs var två trädkrypare som ”scannade av” gårdens största björk i jakt på ätbart.
I mitten av nästa vecka anländer klövdjuren och ger liv åt markerna.

Hemgång

Efter fem och en halv vecka var så efterbetesperioden här i Skog över. Idag reste Rosita, Kajsa och Bella hem till sitt för att föda sina kalvar. Detta var fjortonde året som jag haft nöjet att ha klövdjur i äng och på vall för att ta vara på återväxten efter slåttern.

Det finns ett par tillfällen under ängsskötselåret då markerna lever upp lite extra. Det är vid slåttern då många människor arbetar med lie och räfsa i slåtterängen. Och det är den period med betesdjur som nu är avslutad. Det känns alltid en viss sorg när kossorna lämnar gården.

Men så fint det har blivit... det öppna lanskapet...

I da' ha' vi jalat

Ja, det är dialekt så klart! I dag har vi J-A(aaa som hos tandläkaren)-L(tjockt l/”smiskas” fram med tungan)-A(aaa som hos tandläkaren)-T. Fritt översatt: I dag har vi gärdat.

Det är elfte året som kusin Sören och jag sätter upp elstängslet kring åkrar och slåtterängar inför kommande period med efterbete. Om några dagar får jag hit ett par kossor som skall ”svarva ner” det som vuxit efter slåttern. Det har varit väldigt torrt och återväxten har dröjt. På stora delar av arealen har det nästan inte växt något alls. På andra delar lite bättre.

Här är några återblickar på tidigare års stängslingar:

2010

http://sunebroman.blogspot.se/2010/08/slatterangen-2-augusti.html

2011

http://sunebroman.blogspot.se/2011/08/meadow-is-fenced-in.html

2012

http://sunebroman.blogspot.se/2012/08/gront-orange.html
2013

http://sunebroman.blogspot.se/2013/08/stangslingsdag.html
2014

http://sunebroman.blogspot.se/2014/08/forarbete-for-efterbete.html
2015

http://sunebroman.blogspot.se/2015/08/stangslat-for-betande.html
2016

http://sunebroman.blogspot.se/2016/08/stangslat-och-klart.html

Stängslat och klart

Idag har kusin Sören och jag satt upp elstängsel inför årets efterbete. Längre framåt veckan är det dags för kosläpp här i Skog. Det är tionde året som vi sätter upp stängslet. Och det är tionde året som två kossor släpps ut i ängarna och på åkrarna för att beta återväxten efter slåttern.

Stängslat för betande

Idag har vi gjort förberedelser för efterbete. Sören och jag. Det är nionde året nu som ängarna blir betade efter slåttern. Någon gång i nästa vecka gör de entré. Två kossor i rött och vitt...

Förarbete för efterbete

Idag har kusin Sören och jag förberett årets kosläpp. Det är åttonde året nu som vi gör detta jobbet tillsammans. När jag frågade Sören hur länge sedan det är vi gjorde det första gången, svarade han: Ja, det kan väl vara fem år sedan. Så fort går tiden. Första gången jag hade kor på efterbete här i ängarna var alltså 2007. Det har varit lite dåligt med återväxten i år. Efter den torra sommaren stannade växtligheten nästan upp helt. I alla fall på de torra och magra delarna. Normalt brukar kossorna komma hit i mitten av augusti. Nu blir det en vecka senare. Anledningen till att jag vill ha efterbete är att, så långt möjligt, efterlikna det ängsbruk som varit rådande historiskt. Ända fram till 1950-talet gick nötkreaturen på sommarbete i skogen. Ängen var till för att skörda vinterfoder. När höet var bärgat fick korna komma ner i ängarna några veckor senare, då gräset åter börjat växa. Då var skogsbetet ganska magert och avbetat. För korna var det verkligen som att komma på ”grönbete” när de fick smaka på den unga och friska återväxten. De fick sedan gå i ängarna tills det var dags att komma in i ladugården. Betesdjuren bidrar till den önskade utmagringen. De bidrar också till att skapa oro i markskiktet så att nya frön kommer i kontakt med jorden och kan gro. I år har jag närt förhoppningar om att kunna få ett par veckors hästbete också. Hoppas att det skall gå i lås. Det finns vissa partier i ängen som lider av en alltför rikligt mossväxt. Med kallblodshästar som trampar och skaver är målet att få ännu bättre täthet i örtskiktet på bekostnad av den oönskade hakmossan.
Dagens arbetsväder var mäkta tjurigt. Regn och blåst. Vi blev klara med ”ringen” kring hela betesarealen. I morgon skall jag sätta upp avskiljare så att jag kan styra betestrycket som jag vill. Jag delar upp arealen i tre ”tårtbitar” där åkermarken också ingår. Dessutom har jag ytterligare en fjärde fålla att stängsla som läggs ihop med huvudarealen mot slutet av betesperioden.