fredag 31 maj 2013

Färg och doft



Idag har det varit den sista maj. Fredag. Har oljat en del av trädgårdsmöblerna idag och gjort sommarplantering på kyrkogården. Och så har jag varit hos Carina på Färghallen och hämtat några burkar kulörprov. Har ägnat kvällen åt att stryka de olika nyanserna av fasadfärg och fönsterfärg. Och försökt få en känsla för hur det kommer att bli.
Under tiden som jag hållit på med mitt strykande har jag känt en behaglig och mixad doft av liljekonvalj och syrén. Båda är i sin finaste blomning just nu. Det mesta utslaget men lite knoppar kvar.

torsdag 30 maj 2013

Nattpaddling +16° N




I kväll blev det paddling. Det var ett tag sedan sist. Därför en rejäl tur. Från bryggan vid Apelgärde strand vid pass 20.30 genom Torpasjön och retur via Hofsnäs brygga. När vi var mitt i Torpasjön kom en flock med cirka 200 prutgäss från sydväst rakt över våra huvuden och ett rådjur sam över sjön. Vinden svag nordlig, mot natten växlande till nordostlig. Temperaturen behagliga +16°... en ovanligt ljum majkväll med långpaddling i bara t-shirt...

Hemma hos nötväckorna



Min allra största lind härutanför mäter 242 centimeter i omkrets i brösthöjd. Det betyder cirka 77 centimeter i diameter. Och den är hög som ett kyrktorn. En bit över marken… kanske fyra, fem meter… bor familjen nötväcka. Just nu är föräldrarna i full färd med att mata upp en kull med ungar. Det verkar gå bra för det är täta turer med mat i näbben. Nötväckorna är trevliga grannar… emellanåt lite högljudda men på det hela taget trivsamma. Nötväckan är väldigt akrobatrisk och den enda av våra svenska fåglar som kan klättra nedför en trädstam med huvudet före… klart meriterande tänker jag efter att har försökt själv… (för längesedan). Det är väldigt kul att få häckande fåglar i holkar… men hålträdshäckningar slår detta flera gånger om. Det är så det skall se ut! På riktigt! Eftersom nötväckorna bor så nära går jag ganska ofta och hälsar på. De låter sig inte nämnvärt störas av mina besök… tvärtom så verkar de lite nyfikna och stolta över att få den uppmärksamheten… Det går att väcka känslor även hos en nötväcka, tycks det!

Den nedre bilden är från igår kväll. Den övre tog jag idag på morronen.

Komplementbild

Igår när jag la upp min bild med tulpanen med rubriken ”Komplementfärg” kände jag att den inte riktigt gav rättvisa till min upplevelse. Även om bilden blev klatschig i färgerna var det ändå något mer jag såg, men som inte kom med i bilden. Därför var jag ute i dag på morronen och tog en kompletterande bild. En komplementbild. En helhetsbild.
Den är liksom lite symbolisk, på nåt sätt...
Jag placerar mig i tulpanens position... och tänker: Här står jag mitt i det gröna... eller nåt i den stilen...

tisdag 28 maj 2013

Beslagtagen


Idag har min plåtslagare, Ove, varit här. Han har kompletterat mitt skorstensbeslag som länge legat och funderat på hur det skall fungera. Ja, det är jag som funderat... men inte kommit till skott. Men nu blev det gjort. Förra veckan skulle Ove ta mått och det var då som jag skar ett filésnitt i min underarm och fick åka till Närhälsan... ja, ni som följer bloggen minns säkert... annars finns det en blodig bild från den 20 maj.
På översta bilden sitter Ove på taket och är i beslagtagen.
Senare idag. Eller snarare i kväll... just när solen dalade... så smekte de sista långa strålarna ömt skorstenen som Ove alltså, tidigare idag, lagt beslag på... och jag tyckte att det var belönande vackert... mina ögon fylldes av den röda färgen och jag blev, typ, alldeles tagen av den strålande vyn över skorstenen och det omgivande taket... helt beslagtagen...

måndag 27 maj 2013

Kursgården Skog



Återigen har Skog fungerat som kursgård. Denna gång vid årets slåtterängskurs under rubriken ”Kattfot och blå viol”. Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland som bjudit in till kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Ledare för kursen var Ingvar Claesson och Marina Bengtsson.
Fem timmar med teori, fältvandring och praktik blev sammantaget till en mycket informativ kurskväll med mängder av kunskap om ängens historia och funktion, biologi och karaktärsarter, skötselmetoder och redskap.
På de två översta bilderna är kursdeltagarna på fältvandring. På den nedre bilden visar och berättar Ingvar, i en smått andlig posé, hur en välslipad lieegg skall se ut... och tecknet han visar med händerna är ”konkav”...

söndag 26 maj 2013

Kryssning i bokskogen

W r i t z i  w r i t z i  w r i t z i   s i i   t i t t i t i t i t i - l y   l y y   l y y . . .    w r i t z i  w r i t z i  w r i t z i   s i i   t i t t i t i t i t i - l y   l y y   l y y . . .    Högt uppe i trädkronorna i bokskogen på sluttnignen väster om Sundholmen sjöng ett par stycken mindre flugsnappare idag... mitt på dagen. Ledsagad av vännen Claes-Göran fick jag lyssna till denna sång som jag tidigare endast hört en gång tidigare i mitt liv! Vi gick kors och tvärs i den vackra skogen... kryssade mellan de släta stammarna och kikade nyfiket upp i det blekgröna, nyutslagna boklövet... för att om möjligt få en skymt av mindre flug. Jag släpade som vanligt med mig kameran... egentligen inte med något större hopp om att få träff på den lille sångaren. Men lika plötsligt som oväntat satt den där... på en avbruten gren... högst trettio meter ifrån mig... men vad gör jag då... bränner av ett skott från höften... och missar skärpan totalt... men som du ser på bilden så är det ändå ett ”KRYSS”:-)

lördag 25 maj 2013

Limfärgstvätt


Idag har jag ägnat några timmar åt att tvätta ner ett flagnanade limfärgstak. Ett söligt och slabbigt jobb... men spännande och ganska trivsamt när man väl kommit igång. Det är fantastiskt med material som lever... Det gamla taket är det spänt med en grovmaskig juteväv... ovanpå den är det klistrat papper i våder med torr och våtremsa i skarvarna... på pappret är det gjort en patentering med mycket mager linoljefärg. Trots att detta är gjort för sjuttio år sedan eller mer är grundmaterialet helt intakt. Limfärgen har varit bättrad och taket verkar ommålat en gång utan att den gamla färgen tvättats ned. Troligen har det bidragit till att det uppstått spänningar mellan skikten och färgen delvis börjat släppa. Skikten uppvisade också stor variation i tjocklek. Ska så småningom prova att göra ny färg av krita, vatten och lim och måla om...

fredag 24 maj 2013

Färgval


Har länge tänkt att måla det gamla huset i Skog. Det är många år sedan det gjordes senast. En tidsangivelse som med säkerhet går att göra är att... det är  v ä ä ä ä l d i g t   l ä n g e s e d a n. På södersidan har linoljefärgen övergått från krokodilskinnsliknande rutor till torra fnasiga flagor som faller vid minsta beröring.
Sakta men säkert börjar jag känna på mig att jag närmar mig något som kan sluta med att jag faktiskt inom överskådlig tid står och målar, åtminstone en del av huset. Ja, förhoppningen är att det är redan denna sommar. Med start nu i juni.
En parameter som jag ständigt kalkylerar med är att jag måste göra det medan jag fortfarande kan uppbringa tillräckligt med kraft och energi för att ro iland projektet... men ändå skjuta fram det så pass långt att jag stadigt minimerar risken för att jag någonsin skall behöva göra om det igen... Nå'nstans i det häradet är jag just nu... tror jag. Om jag målar en vägg med tillhörande fönster varje år i fyra år är kåken färdigmålad sommaren 2016. Med tanke på att det är minst 40 år sedan den målades senast bör risken vara obefintlig att det är jag som målar nästa gång... Och om jag gör det då... så är jag nog den ende 102-åring som målar hus! Och då skall jag referera till detta inlägg på min blogg:)
Idag har min nya inspiratör och rådgivare, Carina, varit här. Och vi har börjat diskutera färgval och arbetsgång. Det känns riktigt bra att få in någon som har kunskap och känsla och som är villig att engagera sig för att uppnå ett fint resultat.
Redan i dag gjorde vi en provstrykning med en kulör som är tänkt att efterlikna den ton som huset har i dag. Provet heter NCS S 2010-Y20R.
Min far, som var målare, brukade ofta provstryka för att utvärdera sina teorier. Han tog med sig strykprovet och ställde det lite varstans i naturen runt huset... Han ville se hur det fungerade ihop med omgivningen. I olika ljus. Morron och kväll. I skugga och dager. Idag har jag praktiserat detta i mitt första steg mot slutligt färgval...

Today's pano

View with the old house in Skog – click on the pic

View from my vestibule steps - click on the pic

torsdag 23 maj 2013

Living nextdoor


Av mina drygt 80 fågelholkar är cirka 15 ämnade för starar. I år satte jag upp två nya fräscha. Ingen av de gamla starholkarna är bebodda... av någon anledning är det ont om starar... Men i en av de nyuppsatta blev det inflyttning strax efter att jag klivit ner från stegen. Det lustiga i sammanhanget är att det är den holk som sitter mest utsatt för störning... i den stora linden endast sju meter från min farstudörr!
Nu är ruvningstidens tretton dygn över och föräldrarna har börjat flyga med mat till ungarna. Turerna är täta och för varje gång blir fåglarna allt mer orädda. Jag tror rent av att de känner trygghet i att ha mig som närmsta granne. Om tre veckor lämnar ungarna holken... det brukar stämma ganska bra med skolavslutningstiden...
Det är att  hoppas att allt skall gå bra fram tills dess och att alla ungarna, det kan vara ända upp till sju, skall komma på vingar och klara sitt första levnadsår...

onsdag 22 maj 2013

På glänt





Glänta och längta... samma bokstäver fast i lite olika ordning. Längta till gläntan. Glänta på din längtan. Längta på din glänta. På glänt mot gläntan. Gläntor och längtor...
När jag öppnar upp mitt fönster mot skogen hör jag trädgårdssångaren trula på sin truddelutt... Som en muntert porlande bäck låter han.
Så här skriver Rosenberg (Fåglar i Sverige, 1953):
”När dagen gryr i maj och juni stämma fåglarna upp sin körsång, då höjer sig över skogarna liksom ett ”palats av toner”; trädgårdssångarna sitta då stilla högt upp i lövträden och sjunga oavbrutet och i ”palatset” över lundarna är det de, som skapa det glittrande mosaiktaket: d r i d r o l o i d r y - d r y d r a l i l o i ...”.
Tänk vad vi har längtat... och nu är den svenska sommaren här... med dagg och sol och värme, myggor och flugor, konvaljedoft och trädgårdssångaresång... i varje glänta...

tisdag 21 maj 2013

Rum för tankar







Idag har jag ägnat några timmar åt att tvätta snickerier i ett av vindsrummen i Skog. Här är ett litet krypin med fönster mot skogen och soluppgång. Rummet har varit pojkrum från början av 1930-talet. Och målning och tapeter är från den tiden. Min morbror bodde här i hela sitt liv! Han var född 1917. Det är tapeter med limfärgstryck... Du kan se på bilden längst ner hur stor överlappning de har vid uppsättning. Innan uppsättning var man tvungen att kantskära tapeten och i detta fall har våderna klippts i kanten med en sax... På väggen är det spännpapp som tapeten sitter på.
Den lilla kaminen som står i rummet har säkert bidragit till det tunna lagret sot... omöjligt att tvätta bort med bara vatten så här fick det bli målartvätt. Stryker på det med pensel och sköljer flera gånger med ljummet vatten och cellulosasvamp. Idag har jag tvättat taket, en dörr med foder. I taket kunde jag använda ett mildare tvättmedel för det var målat med en glansig linoljefärg men på snickerierna krävdes det lite starkare. Provade lite försiktigt med vatten på tapeten också... då följde det mesta av trycket med. Det finns massor skavanker här i rummet som vittnar om tid som gått... Är lite osäker på hur hårt jag skall gå fram. Hur mycket av tidens avtryck skall gå till förgängelsen? Funderar på att måla taket. Laga skador i spännpappen och sätta upp ny tapet från Lim & Handtryck Tapetmakeri... Även fönstersnickerierna är i behov av uppfräschning så kanske även lister och dörrar får ny färg... Så det betyder att det mesta av de åttio årens patina  kommer att försvinna. Ofta är det ju så att om man målar eller sätter tapet på en yta så syns allt det sjaskiga så mycket mer... Det slutar alltid med att allt måste gås över. Men jag låter det ta tid... och under tiden skall jag dokumentera både avtryck och mönster...
Så småningom skall detta bli ett rum för tankar och lågmälda samtal. Här skall man kunna sitta och lyssna till ljud från naturen, till fågelsång och till droppande regn... och det skall möbleras sparsamt... en gammal träsoffa och en gungstol tänker jag...

måndag 20 maj 2013

Klister och tejp



Vårdcentralen i Ulricehamn har bytt namn till Närhälsan. Bra namn. För dom finns ju till när man behöver? Skulle kunna heta Därhälsan också, för dom finns ju där... eller här... Härhälsan... fast för mig är det ju där... i Ulricehamn... och för dom i Ulricehamn är det ju här... Ja, i alla fall, idag när jag behövde... som fanns dom där...
För att göra en lång historia lite kortare, var det så att jag klättrade på taket och var uppe vid skorstenen och fixade lite förbererdelser för att få lite hantverkarhjälp... Mitt i mitt ivrigaste fixande  vände jag mig lite hastigt, som i piruett ungefär, och kom då alltför nära en vass plåtkant på skorstensskyddet... Hann bara blinka ett par, tre gånger innan blodet bubblade fram som en rykande lavaström ur en vulkan! Så det blev att klättra ner och spola med kallvatten tills det nästan värkte och armen blev mera blå än röd... och se, då slutade det nästa blöda... Ringde sedan till Närhälsan, där i Ulricehamn... och fick komma meddetsamma. Behövde inte ens fråga när. Nu är jag här, sa jag lite käckt när jag störtade in, där, genom dörrarna med min blodiga underarm... med den levrade lavan blänkande i såret...
Sedan kom doktor Hasse och sköterskan Roger... och tittade, och tittade, och tittade... Sedan tog Roger fram en tub med klister... och under överinseende av doktor Hasse spritsade han ut en sträng i den långa smala såret... och så tryckte Hasse igen rispan och klistret torkade... Vips på med en stor tejp och så var allt klart!
Tänk va smidigt! Lappa ihop sönderskurna gubbar med klister och tejp...
Hundra spänn kostade hela kalaset... plus resan då... men med tanke på hur spännande och annorlunda min dag blev så var det helt okej...

söndag 19 maj 2013

Häggen blommar




Häggen har slagit ut och det första sommarregnet väter marken. Jag blir alltid lite melankolisk när häggen blommar... det är ju den tiden då allt är som vackrast och man måste vara närvarande hela tiden för att uppleva, se och känna. Allt händer på en gång. Gräs och örter växer flera centimeter varje dygn. Och det finns ingen pausknapp att trycka på... Bara att hänga med så gått det går för att ta in och uppleva allt det fantastiska i denna brytningstid då allt är så vackert att det gör ont!
Träden har slagit ut. Mer eller mindre. Eken är lite försiktig och asken likaså... de är frostkänsliga och vill inte riskera att bli nupna i bladen. Jag tittade länge på min största ek. Just nu är det lite, lite grönt på grenarna men hela det stora skelettet syns fortfarande mot den regngrå himlen. Bara ett par dagar till ser den ut så... eken... sedan blir grenverket dolt av tusen och åter tusen gröna blad...
I min rabatt utmed husväggen är det totalt kaos. Naturen håller på att ta över helt men ett par stänglar av udda tulpaner skjuter upp ur allt det vildvuxna och skräpiga. Den ena en albino med små färgstänk i topparna... den andra en tredubbel krona i eldens färger... De två – varandras ytterligheter... en blek och en färgstark.... Tillsammans med ett knippe maskrosor är det allt som blommar just nu i rabatten... men dessa är mer än tillräckligt fantastiska...

lördag 18 maj 2013

Blommonen plommar





Idag har varit en försommarhögsommardag. Trädgårdssångaren har porlat i kör med bäcken i ravinen. Kaffe på trappan i morronsol. Varmt och gott hela dagen. Kluvit en liten vedslatt som jag glömt i skogen, spadvänt och naturgödslat potatislandet – lite sent men nu är det gjort, sopat ihop en massa grus från vintern... Emellan varven stannat upp och njutit av att bara få vara hemma och se allt hända... tornseglare, svalor, plommonträdet blommar, körsbären, eken, knoppar brister, fjärilar flyger, gökärt, maskros, solen steker, skinnet svider, fjädermyggorna svärmar och jag har badat ”på riktigt” i sjön vid Kapensvikens brygga... garanterat helt UNDERBART efter svettigt och smutsigt och krävande grävande...

fredag 17 maj 2013

Knoppar: Del 2

Dagens tema har varit sanering. Fyllde bilen och körde till tippen med skrot och skräp, gick till min frisör Kal (ja han heter så) och lät mig klippas helt kal, tog en trippel bastu med kallbad och slutligen klippte gräset i Skog. Alltså... det är märkligt vad det kan förändra hela levnadslusten genom att bara rensa upp lite i den fysiska miljön... Genast blir man pigg och får en massa lust till att ta tag i gamla vilande och nya projekt... Knoppen blir på nåt sätt alldeles knoppig!
Kal Zoora på Dinos Salong är min frisör forever... Han är bara så noggrann och bra... Han lämnar inget kvar som kan få mig att verka vanskött, oattraktiv och sunkig... (vad gäller huvudhåret alltså). När han är klar med sitt jobb säger han: Ja, nu kan du visa dig igen! Klipp bara skägget till en millimeter så blir du sexig också... Ja, så är det hos Kal... man blir sanerad, superlativad och nöjd...