Klister och tejp

Vårdcentralen i Ulricehamn har bytt namn till Närhälsan. Bra namn. För dom finns ju till när man behöver? Skulle kunna heta Därhälsan också, för dom finns ju där... eller här... Härhälsan... fast för mig är det ju där... i Ulricehamn... och för dom i Ulricehamn är det ju här... Ja, i alla fall, idag när jag behövde... som fanns dom där...
För att göra en lång historia lite kortare, var det så att jag klättrade på taket och var uppe vid skorstenen och fixade lite förbererdelser för att få lite hantverkarhjälp... Mitt i mitt ivrigaste fixande  vände jag mig lite hastigt, som i piruett ungefär, och kom då alltför nära en vass plåtkant på skorstensskyddet... Hann bara blinka ett par, tre gånger innan blodet bubblade fram som en rykande lavaström ur en vulkan! Så det blev att klättra ner och spola med kallvatten tills det nästan värkte och armen blev mera blå än röd... och se, då slutade det nästa blöda... Ringde sedan till Närhälsan, där i Ulricehamn... och fick komma meddetsamma. Behövde inte ens fråga när. Nu är jag här, sa jag lite käckt när jag störtade in, där, genom dörrarna med min blodiga underarm... med den levrade lavan blänkande i såret...
Sedan kom doktor Hasse och sköterskan Roger... och tittade, och tittade, och tittade... Sedan tog Roger fram en tub med klister... och under överinseende av doktor Hasse spritsade han ut en sträng i den långa smala såret... och så tryckte Hasse igen rispan och klistret torkade... Vips på med en stor tejp och så var allt klart!
Tänk va smidigt! Lappa ihop sönderskurna gubbar med klister och tejp...
Hundra spänn kostade hela kalaset... plus resan då... men med tanke på hur spännande och annorlunda min dag blev så var det helt okej...