Sedan ett par dagar går tvenne gäst(ar)betare i Intagskullen. Islänningar med gener från Nordatlanten. De är inbjudna för att skapa liv i skogsbrynet. Både genom sin närvaro men icke desto mindre för att hålla brynmiljön öppen.
Genom hästarnas försorg gynnas växt och djurlivet. Av naturscenens aktörer får beteshagen en puff framåt och den biologiska mångfalden gynnas. Hästarna stimulerar markskiktet. Deras mular och hovar gynnar växtligheten och bajset ger grogrund för insekter som indirekt blir mat för fåglarna.
Samma dag som hästarna släpptes in i hagen började de första hästfibblorna blomma. Det vanligaste namnet på den växten är slåttergubbe (Arnica montana). Men jag tyckte, på förekommen anledning, att det var lägligt att lyfta det andra, kanske lite mindre kända namnet.
Slåttergubben är på tillbakagång och rödlistad i Sverige. Sårbar (VU). Men här i Skog ökar slåttergubben stadigt… och håller ställningarna väl.
Den slåttergubbe som är mera hotad är den som förr var allmänt utbredd och gick med lie i ängarna. Numera är det inte så vanligt med liemän även om de lokalt kan vara på väg tillbaka. Mestadels är förekomsten av den smått invasiva trimmer-gubben… Men den blir alltmer respekterad som ett redskap för att hålla markerna öppna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar