Sakta men säkert. Steg för steg. Idag var det en högtidlig stund. Vinklarna som jag skrapat, stålborstat och rostskyddat med min egen järnmönja har nu kommit tillbaka på sina platser igen, där de suttit sedan början av 1900-talet. Denna gång med linoljekitt bakom. Jag har fått tipset från erfarna hantverkare. Och nu har jag följt rekommendationen. Anledningen till att man fyller hörnjärnen med linoljekitt är att man vill slippa röta bakom. Fukt tränger lätt in bakom plåtarna. Både som regnvatten och kondens. Eftersom det har svårt att torka ut ordentligt blir det ofta röta på utsatta ställen. I synnerhet bakom beslagen i nederkant på bågarna. Precis så var det när jag började min renovering. Vissa beslagskruvar var helt upprostade och i träet bakom var det bara luft. När jag satte mejseln i spåret och vred om så lossnade skallen och bara fragment av skruven fanns kvar. I vissa fall var träet i hela sido- eller bottenstycket så hårt anfrätt att det bara var att byta ut. I andra fall räckte det att vidga hålet med en borr och sätta i en plugg.
Även om det återstår massor av arbete med fönstren så är de krångligaste momenten avklarade. Nedplockning, skrapning, glasurtagning, trälagning, pluggning, borttagning av beslag, rengöring och behandling av desamma. Och det känns [svordom] skönt att se slutet på denna terapi. Nu är det bara några smårutor som skall skäras till och stifast in. Sedan dags för kittning av glasfals. Åååå sååååå mååååååålaaaa...
Tidigare inlägg med samma tema:
http://sunebroman.blogspot.se/2014/01/vinklat.html
http://sunebroman.blogspot.se/2014/01/vinklat-2.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Å då är du äntligen i måååål
SvaraRadera