måndag 30 juni 2014

Grattis Huset!









Det gamla huset i Skog fyller 100 år i år. Byggår 1914. Jag vet inte riktigt hur eller när detta skall högtidlighållas. Lite då och då, kanske kan fungera, tänker jag.
Vid midsommar fyllde vi husets inre med värmande brasor i spis och ugn. Med lekande barn, prat och skratt. Och nu har jag förärat huset årets stora present – den nymålade västra gaveln. Idag satte jag in alla fönstren. 
Det är väldigt längesedan som fönstren satt i huset. Det har gått flera år sedan jag plockade ner dem för att renovera. Laga trä, skrapa, olja, måla, glasa, kitta. Mycket har kommit emellan. Tiden gick. Projektet stannade.
Förra sommaren gjorde jag fasaden mot söder inklusive taket. I år stod västergaveln på tur. Har hela tiden närt en förhoppning om att kunna klara hela målningsjobbet innan juni månads slut. Nu är det fixat!
Så har alltså huset fått sina ögon tillbaka. Alla glasen är nyputsade. Blänkande. Ävenså innanfönstren. Äntligen kan huset åter, med klara ögon, se ut över äng och hage. Värma sitt inte med solens stålar. Låta ljuset sila in genom buckliga glas och få ljusdimmor att sprida sig långt in i rummen. Uppleva årets växlingar.
Det har varit rätt mycke pyssel att få hela projektet i hamn. Denna månad har varit idealisk ur arbetssynpunkt och bjudit på ett alldeles perfekt målarväder. Jobbet har flutit på dag efter dag. Utan hinder. Att sätta in fönstren blev absolut den högtidlighet som jag tänkt mig. Om du kikar på bilderna här ovan kan du se lite detaljer som kan vara roliga och intressanta. När jag plockade ner innanfönstren hittade jag noteringar med blyerts som min moster har gjort. Många gånger då hon satt in innanfönstren har hon skrivit det aktuella datumet på insidan av bågen. Det fanns på något ställe från mitten av 1960-talet. Och de flesta datumen var från mitten av september. Något år så sent som den 10 oktober.
Några lärdomar har jag lyckat lyssna mig till i samröre med folk med kunskap om gamla hus. Bland annat den att man skall se till att skapa mellanrum mellan bågen och karmunderstycket. Innan man fäster bågen tvingar man upp den med hjälp av en fyrtumsspik som slås in mellan båge och karm. Därefter fästs bågen. Det lilla avståndet som bildas gör det möjligt för regnvatten som tränger in att bilda droppar (bild). Istället för att det blir en instängd blöta längst ner på fönstret kan vattnet istället avdunsta. Bågen skall alltså hänga i karmen. Inte stå på understycket. En liten detalj, värd att tänka på.
Just nu är väldigt nöjd med att ha klarat det här betinget. Det har kostat en del energi på sluttampen det skall villigt erkännas. Kanske borde jag tagit någon vecka till i anspråk för att inte bli helt utmattad. Men gjort är gjort... och betraktande det nu rådande vädret var det nog trots allt bra att satsa hårt...
– Grattis Huset... och slit färgen med hälsa!

11 kommentarer:

  1. Vilket vackert hus! Och vilket kärleksfullt jobb Du lagt ner på att både vårda och återskapa! Du skriver med sådan värme om huset att jag nästan tycker mig se hur det sträcker lite extra på sig och bestämmer sig för att åtminstone fylla 200 år så småningom!
    Bra jobbat! :)
    / A

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! Jo, när jag ser på lite på avstånd så känner jag det också... andas stolthet i all sin enkelhet.
      – Min färgrådgivare plockar poäng!

      Radera
  2. Tycker huset lutar lite....

    SvaraRadera
  3. Ingenting är vågrätt, ingenting är lodrätt...
    Allt är snett och skevt och vint... men jag tycker ändå det är fint:)

    SvaraRadera
  4. Alltid lika roligt att se när gamla hus blir så kärleksfullt och kunnigt omhändertagna. Vackert!

    SvaraRadera
  5. Hej, säg mig, vilka kulörer har du använt på fasad respektive bågar och foder? Mycket vackert resultat! /Vänligen Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lisa!
      Skicka din e-postadress så får du färgnumren med vändande post.
      sune.broman@telia.com

      Radera
  6. Din beskrivning av huset som ett levande väsen var underbar. Kul att gamla saker kan få fortsätta vara gamla, bara lite finare.

    SvaraRadera
  7. Vilket fint arbete du har gjort. Huset och dina släktingar som jag minns sedan 50-60 talet då jag var "nästan närmsta granne". Det ligger så fint, utsikten och ekbackarna. Ett gediget arbete. Skall du flytta dit ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Alf! Fantastiskt roligt att du besöker min blogg... Att flytta upp till Skog permanent är inte aktuellt. Det får förbli ett sommarhus. Ett gäst- och festhus.

      Radera
  8. Jamen grattis hundraåringen! Så skönt att bli så väl omhändertagen. Vård med omsorg!!!

    SvaraRadera