Grattis Huset!

Det gamla huset i Skog fyller 100 år i år. Byggår 1914. Jag vet inte riktigt hur eller när detta skall högtidlighållas. Lite då och då, kanske kan fungera, tänker jag.
Vid midsommar fyllde vi husets inre med värmande brasor i spis och ugn. Med lekande barn, prat och skratt. Och nu har jag förärat huset årets stora present – den nymålade västra gaveln. Idag satte jag in alla fönstren. 
Det är väldigt längesedan som fönstren satt i huset. Det har gått flera år sedan jag plockade ner dem för att renovera. Laga trä, skrapa, olja, måla, glasa, kitta. Mycket har kommit emellan. Tiden gick. Projektet stannade.
Förra sommaren gjorde jag fasaden mot söder inklusive taket. I år stod västergaveln på tur. Har hela tiden närt en förhoppning om att kunna klara hela målningsjobbet innan juni månads slut. Nu är det fixat!
Så har alltså huset fått sina ögon tillbaka. Alla glasen är nyputsade. Blänkande. Ävenså innanfönstren. Äntligen kan huset åter, med klara ögon, se ut över äng och hage. Värma sitt inte med solens stålar. Låta ljuset sila in genom buckliga glas och få ljusdimmor att sprida sig långt in i rummen. Uppleva årets växlingar.
Det har varit rätt mycke pyssel att få hela projektet i hamn. Denna månad har varit idealisk ur arbetssynpunkt och bjudit på ett alldeles perfekt målarväder. Jobbet har flutit på dag efter dag. Utan hinder. Att sätta in fönstren blev absolut den högtidlighet som jag tänkt mig. Om du kikar på bilderna här ovan kan du se lite detaljer som kan vara roliga och intressanta. När jag plockade ner innanfönstren hittade jag noteringar med blyerts som min moster har gjort. Många gånger då hon satt in innanfönstren har hon skrivit det aktuella datumet på insidan av bågen. Det fanns på något ställe från mitten av 1960-talet. Och de flesta datumen var från mitten av september. Något år så sent som den 10 oktober.
Några lärdomar har jag lyckat lyssna mig till i samröre med folk med kunskap om gamla hus. Bland annat den att man skall se till att skapa mellanrum mellan bågen och karmunderstycket. Innan man fäster bågen tvingar man upp den med hjälp av en fyrtumsspik som slås in mellan båge och karm. Därefter fästs bågen. Det lilla avståndet som bildas gör det möjligt för regnvatten som tränger in att bilda droppar (bild). Istället för att det blir en instängd blöta längst ner på fönstret kan vattnet istället avdunsta. Bågen skall alltså hänga i karmen. Inte stå på understycket. En liten detalj, värd att tänka på.
Just nu är väldigt nöjd med att ha klarat det här betinget. Det har kostat en del energi på sluttampen det skall villigt erkännas. Kanske borde jag tagit någon vecka till i anspråk för att inte bli helt utmattad. Men gjort är gjort... och betraktande det nu rådande vädret var det nog trots allt bra att satsa hårt...
– Grattis Huset... och slit färgen med hälsa!