Alla behöver hjälp

Hemlösa, arbetslösa, föräldralösa, rotlösa, rastlösa, lealösa... Det behöver inte vara den allra svåraste nöden som gör att vi ibland behöver hjälp. Men någon gång i livet dyker det upp situationer då vi alla på något sätt behöver hjälp och stöd.
Idag när jag besökte Ulricehamn fick jag ett trivsamt sammanträffande med en gammal kollega från UT-tiden.
Det var Ronald som satt på en bänk på Lilla torget. Han var daghusse åt hunden Nova och efter en långpromenad hade de båda tagit vila i den sköna oktobersolen. Jag slog mig ner och vi pratade en lång stund. Ronald har tidvis haft ett ganska stökigt liv. Mot arbetslöshet och mot alkoholberoende har han kämpat under många år.
Just idag, när vi träffades, berättade han att han varit helt nykter i fyra år. Och att han försonats med det mesta som passerat. Att han fått distans till mycket av det som han fått brottats med. Han berättar också, med viss stolthet, att han är med i ett reportage i tidningen Kyrkbacken. En tidning från Svenska kyrkan i Ulricehamn, som går ut till alla hushåll i pastoratet. Ronald berättar för mig att han börjar alla vardagar med att gå till församlingsgården. Han berättar också om hur stor betydelse den ”Öppna församlingsgården” har, och har haft, för honom. Att verksamheten och det stöd han fått har förändrat livet fundamentalt.
– Det räddade mig, uttrycker han med eftertänksam tydlighet.
När jag kommer hem har jag fått tidningen Kyrkbacken i min brevlåda. Och jag får åter känna på orden från Ronald:
”Jag blev nykter tack vare Öppen församlingsgård. Lis-Cathrin har hjälpt mig enormt mycket. Här är man välkommen precis som man är, det är kravlöst. Jag har kommit hit i sex års tid. De första två åren drack jag fortfarande och då gick jag inte hit under de dagarna som jag drack. Av respekt för den drogfria regeln. Många skärper faktiskt till sig och hoppar över att missbruka de dagar de ska gå hit och det är ju också bra. Två dagar i veckan hjälper jag till med frukosten.”
Den verksamhet som bedrivs i församlingsgården lutar sig mycket mot att det finns ideella krafter. Precis så är det också i Voi-projektet – framtid för föräldralösa barn i Kenya. Många, många ulricehamnare har varit engagerade i över tio år med projektet. Och allt sker helt ideellt.
Under sensommaren har jag varit med och format den kalender som skall säljas till förmån för projektet. Idén till kalendern har kommit från Lennart Gyllensten och vi har tillsammans med  Voi-kommittén och LH Tryck förverkligat den. I dag blev den klar på tryckeriet.
Kalenderns tema är ”VARDAGSGLÄDJE”, och under rubriken ”lycka” skriver Lennart bland annat: ”Något som kommer högt på lyckolistor, är att hjälpa någon annan på något sätt.”

Kalendern är tryckt i 1.600 exemplar. Varje kalender kostar 60 kronor. Femtio och några kronor ytterligare går oavkortat till de föräldralösa barnen i Voi. Varenda spänn!
Jag har, vid ett par tillfällen, haft förmånen att kunna resa till Voi. Och med egna ögon fått se vilken fantastisk skillnad de insamlade medlen från Ulricehamn har gjort. Och gör.
Jag hoppas att varenda kalender skall finna sin köpare... givare som låter 60 kronor lämna den hjälpande handen...

– – – – –
Försäljningsstarten av Voi-kalendern 2015 blir under höstmarknaden i Ulricehamn på lördag 4 oktober. Då står Voi-kommittérade på torget vid bokhandeln. Därefter kommer kalendern också att finnas i några butiker i Ulricehamn och säljas vid flera tillfällen i centrum.