Värmelagerpåfyllning

Några kärror till sedan är vinterbehovet av ved inne i pannrummet. Cirka 10 kubikmeter går det åt under perioden oktober–maj. Beror naturligtvis på hur vintern blir. Blåsigt och rått drar mera ved än kallt och silla. På det hela taget ganska snålt med andra ord. Just nu tar jag ved från ett gammalt vedlager. Det är vedboden som jag tänkt tömma. Det är ved som min morbror gjort iordning. Handsågad och handkluven. Smått. Avsedd för kakelugn och vedspis. Jag blev lite stressad av ett påstående att ved kan bli för gammal och att den kan bli angripen av insekter om den ligger för länge. Inget av det där har jag märkt något av. Det är möjligen att granved som ligger lite ytligt i hög blir angripen av larver av blåhjon... och då blir det rätt mycket pulver. Men i den här högen som jag hämtar vinterns värmelager är det mestadels prima kvalitet. Min morbror flyttade hemifrån år 2000. Och veden är huggen och kluven några år tidigare. Så för att göra en uppskattning är veden 15–20 år. Så glöm det där med att ved skulle bli sämre för att den blir liggande ett tag. Jag har proveldat och jag tror minsann att den till och med värmer bättre än långt senare huggen och kluven ved. Effekten är bättre därför att veden är småhuggen. Det blir mera syre i brasan och elden får större yta att angripa. För mig har den dessutom värmt två gånger innan den hamnar i pannan. En gång när jag lastar i kärran och en gång när jag floar upp den i pannrummet. Och den uppvärmningen blir samma vare sig veden är två eller tjugo år. Nu ser jag fram emot en kall och ruggig höst och en lika kylslagen vinter och vår. Så länge min gamla panna står rycken tänker jag inte snåla på värme...