Oxalis Urtica Taraxacum... som en trollformel när häxan kokar sin brygd... Hon står där och rör i sin kittel... och säger de magiska orden:
– Oxalis Urtica Taraxacum!
Kunskapen om vad som går att tillvarata i naturen har kommit till heders igen. Det har visat sig att naturens örter innehåller viktiga och värdefulla mineraler, spårämnen och näringsämnen som gått förlorade i våra odlade grödor. Mycket på grund av förädling, avsaknad av växelbruk, hårt driven odling med konstgödning etc.
Och det är mycket ur naturen som går att hämta hem och att ha i sitt skafferi. Varje år tänker jag att jag skall samla, torka och frysa. Varje år blir det samma sak. Våren kommer, som nu, snabbt och överraskande. Allt slår ut på en och samma gång och jag vet inte riktigt var jag skall hålla till för att få ut de maximala och hinna med allt jag vill.
Lite nässlor – Urtica – brukar det dock gå att rädda innan de förväxer, blir trådiga och ledsamma. Cirka sju liter har jag plockat idag. Förvällt, hackat och förpackat. Det blev fyra paket med 1,5 deciliter hackade nässlor i varje. Ett paket är ganska lagom till en liter soppa.
På vägen till nässelstället såg jag hur ymnigt harsyran blommar just nu. Som en matta av de ljusrosa blommorna inne i granskogen. Harsyran – Oxalis – kan också ätas. Bladen kan användas som smakförstärkare i sås, efterrätter och även blandas i vatten till måltidsdryck. Jag har inte provat själv men jag läser om detta på hemsidan ”skogsskafferiet.se”. Även – Taraxacum – maskrosornas späda blad går att äta. De passar bra i sallader och lär duga gott som substitut för ruccola. Maskrosens rötter kan användas i gratänger och pajer...
Så nu är det hög tid att samla örter och mumla sin formel... oxalis, urtica, taraxacum...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar