Cranesbill

 

Fredagarna blir allt med inrutade. Jobb och hemmafixande på förmiddagen. Sen lunch i Ulricehamn. Kallbad. Idag var badtemperaturen 5,6 grader. Solsken ute på bryggan. Lite vind från väster men rätt gott i solen. Hemresan företog jag längs sjön, gamla vägen, via Marbäck, Vegby och Fästredssund. Ute vid Högagärde spatserade en ensam trana på stubbåkern. Ensam tänker jag... då har en av makarna troligen redan lagt sig att ruva. Annars borde båda fåglarna i paret varit synliga.
Jag hade inget teleobjektiv med idag. Så det fick bli 105 mm. Med lite kortare brännvidd blir det mera landskap... och i bakgrunden syns den trevingade vindmöllan borta vid Bondegärde.
Att sammanlänka en obeservation av en trana med omplantering av pelargoner kräver lite finess. Men jag skall försöka mig på den kopplingen.
Det har blivit hög tid att klippa ner, gödsla och i vissa fall plantera om de övervintrade pelaronerna.
Pelargoner är av ordningen näveväxter. Enligt wikipedia kommer ordet pelargon från grekiskans pelargos, som betyder stork. Familjenamnet geranium härstammar det grekiska ordet geranos som betyder just trana.
Varför just stork och trana. Jo, namnen kommer av att pelargonens, och alla de övriga geraniumarternas fröställningar har ett näbbliknande utseende. Som en stork- eller trannäbb.
Blodnäva, som då alltså är släkt med pelargonen, heter på latin Geranium sanguineum. Sanguineum betyder blod. Och här syftar namnet på nävans blodröda själk och fröställning. På engelska heter blodnävan ”Bloody cranesbill” – ”Blodig trannäbb”...
Nu har jag ställt mina geranium i pannrummets ljusa fönster. De är gödslade, rejält uppvattnade och när värmen kommer i början av maj... skall de flyttas till fönstren i gamla huset i Skog... när de skjutit nya stänglar och kommer i full blomning har troligen tranfamiljen också fått tillökning...