Solen och vindarnas ö

De två senaste bloggdagarna har innehållit en dold rebus. Den uppmärksamme kanske har kunnat para ihop fredagens och lördagens båda inlägg och på så sätt fått en hint om var jag befunnit mig i helgen. Om inte så kan jag berätta det nu. Tillsammans med vännerna Per och Ingvar har jag varit på solen och vindarnas ö – Öland. Vi drog dit ner redan tidigt i fredags morse och var framme vid lunchtid. Alla de tre dagarnas ljusa timmar har ägnats åt att skåda fågel. I ett fantastiskt väder. Klarblå himmel, ljummen luft. Vind omkring sydväst – 10 meter per sekund. Ganska blåsigt alltså. Men friskt och helt underbart. Nittioåtta arter lyckades vi plocka ihop vilket får anses som enastående. Bland många fantastiska obsar märktes främst de oftantliga flockarna av vitkindade gäss. Fåglar i tusenden.
Under alla mina år har jag varit på Öland rätt många gånger. Första resan var sommaren 1972. Den gången cyklade vi runt på ön. Kikade på fågel, blommor och insekter. Ornitologi, botanik och entomologi. Det var innan ölandsbron var öppnad. Då gick färja mellan Kalmar och Färjestaden. Den gången och vid samtliga ölandsbesök har jag alltid haft kameran med i bagaget. Precis som vid alla andra resor. Som en hjälp att upptäcka och utforska. Inför helgens exkursion hade jag bestämt mig för att lämna kameran hemma.
Tanken var att till fullo gå in för att skåda fågel. Få mindre att kånka på. Och att koppla av från drygt ett och ett halvt år med fotografering varje dag. Jag ville helt enkelt, så sakteliga, försöka befria mig från att alltid tänka i bild. Att slappna av inför sånt som kommer emot mig. Utan krav på prestation.
Istället hade jag en idé om att plocka med mig några fynd från Öland hem. Och att sedan i lugn och ro bygga stillében och komponera bilder i min ateljé...