Ett fullmånedygn och ännu en dag med sydligt väder... eller, kanske mera passande, sytligt. Under de tidiga förmiddagstimmarna drev blötsnön nästan horisontellt genom luften och packade in hela naturen i vitt. Allt som vände sidan till fick ett lager stuckatur över sig. Skulpturalt och, trots allt, riktigt vackert.
En promenadtur anträdde vi också, mina vänner och jag. Men på upplevelsesidan blev det ganska magert. Med uppfällda kapuschonger och djupt neddragna kepsar blev uppmärksamheten klart begränsad.
Detta hindrade dock icke att vi observerade tvenne, över nejden hastigt uppdykande och lika hastigt försvinnande, ringduvor. Ett tydligt tecken är vår (!) bedömning. Visst är det på gång... När jag senare under eftermiddagen lyssnar på nyheterna i radio får jag höra Åke i Falköping berätta om den första tranan vid Hornborga. Ovanligt tidigt, är hans bedömning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar