Kitsliga frågor

Nu har jag beställt linoljekitt. Fem kilo. Efter att ha räknat fram att alla mina nyglasade fönsterbågar tillsammans har cirka 60 meter kittfals. Så nu är det bara att vänta på leverans. Och sedan passa in några dagar med ruggigt väder och stänga in sig i fönsterverkstaden med krita, kitt och kittkniv.
Fönstret på bilden med nio rutor skall sitta i farstukvisten. Likadana bågar sitter på långgarderoberna. Det var lite överraskande att räkna fram mätresultatet av hur mycket kittfals det var i detta fönster. 5,8 meter... 580 centimeter. Om det går åt ett hekto kitt per meter kittfals då lär det bli 6 hekto som behövs här.
För ett par dagar sedan lade jag ut denna bilden på facebook. I en grupp av ”nördar” (förlåt Arja, André, Johan, Wanja, Pierre m fl) som gillar byggnadsvård. Eller som snarare har det som livsstil. Som passion. Jag frågade då hur mycket kitt det skulle gå åt... och naturligtvis fick jag svar... 1 kilo per 10 meter kittfals. Nu beror det ju naturligtvis på hur djup falsen är. Mina fönster som är sedan förra sekelskiftet har en relativt grund fals. Därför lär det räcka och bli över med de fem kilo jag beställt.
Samtidigt som många i gruppen engagerade sig i min konkreta fråga så dök också nya frågor upp. Följdfrågor. Vilket fabrikat på kitt? Du färdigstryker väl insidan innan du glasar? Använder du tryckkitt (sättkitt). Den där sista frågan är en samvetsfråga. Hade hoppas slippa få den – faktiskt. Men mitt svar är, nej. Jag använder inte sättkitt. Va i hela friden är då sättkitt, undrar säkert du? Sättkitt eller tryckkitt är kitt som man lägger i falsen innan man sätter/trycker i glaset. Sättkittet tätar insidan i falsen mellan glas och trä. På gamla bågar är det ofta lite skevheter och annat som gör att glaset inte alltid kommer i kontakt med bågens trä. Det är också vanligt att det gamla munblåsta glaset är buckligt, vilket då också bidrar till dåligt kontakt mellan glas och båge på insidan. Kombination av skevhet i bågen och buckligt glas kan göra att det blir ganska mycket luft.
Det finns dock en del komplikationer med sättkitt. Dels är det kletigt att få på plats om man inte tränat. Dels är det lurigt att lägga lagom mycket där det verkligen behövs. Lägger man jämnt över hela ytan är det ändå inte säkert att det räcker för att täta glipan eller så blir det för mycket, och då får man pressa bort en del som då ”bajsar” ut på baksidan. Då får man sedan skrapa och fixa. Glaset blir kladdigt. Det finns också risk att man knäcker glas när man står där och pressar. Glaset är i vissa fall bara 1,5 mm tjockt. Kanske till och med tunnare i någon kant. En annan är också att man förminskar kittfalsen på utsidan ytterligare om man lägger kitt bakom glaset. Jag prioriterar att få så mycket kitt som möjligt mot glas och trä på utsidan. Jag följde även ”traditionen”, för det fanns inget sättkitt i bågarna när jag plockade ur glaset. Tänker nu när jag skriver att det kanske är en bra metod att granska sina bågar när allt är klart. Och därefter pressa ner lite linoljekitt inifrån där det är alldeles åt helsike för mycket glipor. Ska testa det!
Nåja, jag vet inte riktigt varför jag skriver allt detta. Men jag tänker att jag vill reda ut för mig själv vilket beslut jag tagit och på vilka grunder.
Och kanske kan du ha nytta av det när du själv ställs inför denna kitsliga fråga...

 

Inlägget uppdaterat/korrigerat 2021.01.27 efter upptäckt skriv-/räknefel.