Koltrast till lunch

Idag har jag varit nere på isen vid Haganäs. Det var väl inte det allra bästa underlag för åkning men det kändes fint att ha tagit tillfället tillvara. I värsta fall blir detta vinterns enda tillfälle med skridskorna. Isen är tjock. Minst 10 centimeter i triangeln Haganäs – spetsen på Långegrund – Boanäs. Den tidiga snön som kom i samband med mildväder har gjort underlaget skrovligt. Men det finns också ytor med bättre is. Inga fula sprickor. Fullt åkbart alltså.
Ett par timmar på isen ger flera dimensioner. Det är inte bara åkning. Jag kikar på spår i snön. Räv, hare, mink, rådjur. Och så en spårlöpa efter lodjur. Lodjuret har kommit från Högagärde. Gått över Långegrund. Och sedan styrt iväg inåt Hunnahagsviken. När jag kommer lite längre ut på isen upptäcker jag något på långt avstånd. Jag anar att det är en fågel. Eftersom jag inte har kikaren med så tar jag mig försiktigt närmare. Stakar mig fram med hjälp av ispiken. Det ser ut som en falk. Eller är det en duvhök? Rätt som det är flyger fågeln upp. Störd av mig såklart. Det är en falk! En gammal pilgrimsfalk. Jag skrinnar sista biten fram till den plats där falken lyfte. Och där ligger resterna av lunchen… En övervintrande koltrast har fått släppa livet till. Nu är han fri och behöver inte mer bekymra sig över vinterns hårda villkor…

Ny på listan idag:
Pilgrimsfalk (38)