Eller som äldste sonen sa:
– Det här jobbet är ju så roligt så man borde betala för att göra det.
Det gör ju inte jag... betalar för att klyva ekstockar. Eller? Jo, på nåt sätt så gör jag ju trots allt det... för jag sätter ju tid och kraft som insats. Men jag lönas också. Att få vara ute i naturen. Lyssna på ljuden runtomkring. Följa solens gång. Och se stapeln med nykluvna stolpar växa till nya höjder. I och med dagens arbete spräckte jag antalsgränsen 90 stolpar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar