Vatten i brevlådan

Fredagen den 10 januari var jag, min vana trogen, i Kallis för att bada bastu. Och kallt. Som alltid efter en badkväll, kände jag mig ren både på utsidan och insidan. Sinnena var öppna och jag njöt av att, likt en flanör, sakta gå på bryggan in mot stranden.
Det var en alldeles speciell kväll. Med ett alldeles speciellt ljus. Ljus som reflekterades i himlen och speglades i vattnet.
Kameran var med och jag gjorde några exponeringar för att ta med upplevelsen hem.
Väl hemkommen gjorde jag ett inlägg här på bloggen som fick rubriken ”Ulricehamn – sinnenas stad”.
En av bilderna från kvällen är den av det gamla vattenverket. Byggnaden som just i år fyller hundra. I bakgrunden syns en del av det nya Ulricehamn som under senaste decenniet vuxit fram. Sjöstaden och dess ljus bildar fond till det gamla, lite ensamma och till synes bortglömda, vattenhuset. Även kallbadhuset, eller Kallis som jag kallar(!) det, tillhör det senaste decenniet. Tack vare bryggan som leder dit ut kan man få denna fantastiska vy mot stranden, staden och dess spegelbild.
Några dagar senare får jag en förfrågan om att delta i ett projekt tillsammans med Ulricehamns Energi och Tjäder & Tjäder. Det handlar om vatten. En jubileumsskrift om Ulricehamnsvattnet och dess 100 år.
Tänker – det var ett lustigt sammanträffande att jag så nyligen tog bilder av det gamla vattenverket och miljön däromkring utan att känna till det förestående jubiléet. Och ännu mera märkligt eftersom jag aldrig tidigare fotograferat detta hus. Ibland tänker jag att något leder mig... att jag fått en släng av klärvoajans?
Idag har alla hushåll i kommunen fått VATTEN i sina brevlådor. Och på omslaget finns en av bilderna från en alldeles bestämd kväll i januari...


Länk till inlägget från den 10 januari:
http://sunebroman.blogspot.se/2014/01/ulricehamn-sinnenas-stad.html