Mossbränning och vintertrim

20180130 Vintertrimning i Källarrenen

Mossbränning och vintertrim… jag har tidigare nämnt begreppen men inte förklarat vad de innebär. Jag har också vid flera tillfällen lovat att berätta om mina försök.

Till Annika H… och alla andra som visat intresse – här kommer ”rapporten": 
Sedan en tid tillbaka har jag initierat tre provyteprojekt. Ett av dem är extremhård mosskrattning och ”markstörning” i kattfotsarealen. Ett annat är mossbränning. Ett tredje är vintertrimning. Arbetet med att ”få igång” kattfötterna har jag beskrivit tidigare. Det handlar om att hämma växtlighet som hindrar kattfotsplantornas utveckling. Det handlar också om att skapa barjordsytor där naturlig vegetativ föryngring kan ske. I kattfotsprojketet har jag dessutom påbörjat försök med flyttning av plantor. Dels inom arealen men också inplantering av hanplantor. (Följ länk nedan och läs mer).

Vintertrim
Vintertrimning har jag gjort på ytor i ängsmark som inte betats efter slåttern. Små ytor som ligger utanför naturlig stängselgräns. Efter några år blir sådana ytor toviga och efterhand allt svårare att slå med lie. Det anhopas fjorårsgräs år efter år. Den tjocka filten av gammalt gräs och mossa tenderar att kväva örterna. Framförallt blir det hinder för frön att nå marken. Färre och färre frön kan gro och ge nya plantor. För att riktigt komma ner i botten har jag valt att köra trimning på vintern. Växterna är i vila. Och jag har tid. Under vintern är det få örter som är gröna. Undantag finns. Ängsväddens bladrosett är ett sådant. Men jag har märkt att de under sommaren och tidig höst hunnit ladda med tillräcklig startenergi för kommande säsong. Eftersom jag befriar marken från den lurviga gräspälsen kommer också ljus och värme snabbare ner vilket ger örterna en tidig och bra start.
Det jag vinner med vintertrim är att jag slipper ”gröngödslingseffekten”. Det blir inga lättlösliga växtsafter som skvätter omkring. Viktigt dock är att vara väldigt noggrann med att samla ihop allt löst material. Grovkratta, finkratta och finkratta igen. Med en ståltrådsräfsa lösgörs också mossa och tovor av gräs som inte trimmern avverkat.
Bilderna ovan visar arbetet från från början av veckan i källarrenen. Den sluttningen har aldrig varit betad. Bara slagen med lie. I somras hoppade vi över slåttern helt och allt fick blomma ut. Nu är planen att bränna all fjolårsväxtlighet till våren och kratta. Med trimningen skapade jag en säkerhetszon för att skydda jordkällaren från elden. Bonus: Det blir två ytor att jämföra.

20170407 Mossbränning i Ekebacken

Krattat efter mossbränning

Mossbränning 
Mossorna på kraftig expansion.  Tyvärr kan jag inte leverera heltäckande svar på varför. En av orsakerna kan vara att temperaturen är jämnare över året. Mossa lär växa även vid låga temperaturer. Och då blir ju växtperioden utökad med flera månader där de mera ljus- och värmekrävande örterna vilar. Mossa hämtar ju också sin näring ur luften och förmodas gynnas av höga halter kväve.
Mossorna har naturligtvis sitt berättigande. Men i vissa partier av slåtterängen finner jag anledning att hålla tillbaka dem. Jag har gjort försök att kratta bort mossa. Och visst, det funkar. Men är inte varaktigt. Jag har funnit att mossbränning är en mera varaktig metod. Jag har provat det på några ytor under ett par säsonger nu. Och resultatet känns riktigt bra.
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att elda mossa utan att tillföra brännbart material. I mina experiment är det löv. Varje vår röjer/fagar jag hela ängsarealen. Traditionellt har lövet bränts på samma platser i ängarna år efter år. Jag kommer att fortsätta med det. Men inte alls i samma utsträckning. Däremot skall mer av lövet användas i mossbekämpningen. Istället för att lägga i hög har jag brett ut torrt löv i 15 cm tjocka mattor över ytor med mossa. Därefter har jag bränt mossan tillsammans med lövet. Stora delar av mossan förbränns. Det som årterstår går lätt att räfsa bort. Räfsa hårt! Låt sedan resterna följa med till nästa bränning.

20170420 Mossbränning i Björkebacken

Augusti 2017 Resultat av vårens bränning

Att bränna mossa har visat sig ha goda effekter. Det tar längre tid för mossa att återetablera sig än om man krattar. Det verkar också som att förbränningen gynnar örterna på gräsens bekostnad. På de fläckar jag bränt har gräsen kommit upp men inte blommat. Kvävet i det förbrända har gått till luften. Vid förbränningen frigörs kalium som tillförs i marken och höjer ph-värdet. Näringsbalansen har förändrats. Här skulle jag önska lite sakkunskap och lämnar ordet fritt samtidigt som experimentet fortsätter…

Relaterade länkar:
http://sunebroman.blogspot.se/2015/03/eld-och-solanum.html
http://sunebroman.blogspot.se/2016/11/operation-kattfot.html
http://sunebroman.blogspot.se/2017/02/trimmerexcess.html
http://sunebroman.blogspot.se/2017/03/lovkompost.html
http://sunebroman.blogspot.se/2017/03/trimmer-och-tranor.html
http://sunebroman.blogspot.se/2017/04/ekebacken-rojd.html
http://sunebroman.blogspot.se/2017/09/hacken-full.html