Jag har tidigare berättat (16/10) om några gamla plånböcker från 1800-talet som jag har i min ägo. Plånböckerna har fungerat som en typ av hemarkiv. Viktiga papper har förvarats däri. Här finns dokument både från min morfars far och morfars farfar. I detta blogginlägget har jag vecklat upp två handlingar från min mormors far.
Alldeles i dag är det Gustav Adolfsdagen. Och samtidigt namnsdag för Gustav Adolf. Detta föranleder mig att bevärdiga min mormors far som hette just Gustav Adolf. Gustaf Adolf Lindgren mera precist.
G.A. Lindgren föddes den 5 november 1843. Alltså igår för 177 år sedan. Han gick som plåt- och kopparslagarelärling och den 8 november 1862, nyss fyllda 19 år, fick han sitt lärlingsbrev.
Efter åren som lärling fortsatte han troligen som gesäll och fick slutligen sitt mästarbrev.
Gustaf Adolf blev därefter en flitigt anlitad kopparslagare. Han specialiserade sig på att lägga kopparplåt på kyrkor. Dokumentation finns som ger vid handen att han knackat plåt på tak och torn på fler än 50 kyrkor över hela Sverige.
I ett av de gamla ”arkiven” fann jag ett par dokument över hans värv. Det ena dokumentet är ett kontrakt upprättat den 12 juni 1879. Kontraktet innehåller en överenskommelse som innebär att Gustaf Adolf skall utföra allt plåtarbete på Kinna nya kyrka mot en ersättning av 500 kronor!
Kontraktet lyder:
Emellan Byggmästare L.H. Arvidsson och A. Larsson vid Kinna Kyrkobyggnad å ena – samt Kopparslagaren G.A. Lindgren från Tverred andra sidan – är följande öfverensekommelse träffad.
Jag G.A. Lindgren åtager mig att verkställa allt plåtslageriarbete vid Kinna nya kyrka – och tornbyggnad, enligt bemälde Arvidssons och Larssons kontrakt med Kinna kyrkobyggnads-styrelse, emot en ersättning af Kronor Femhundra (500) jemte nödvändiga dagsverken samt husrum och vedbrand. Jag förbinder mig att ställa antaglig borgen för mitt arbete i fem år.
Af ofvanvarande 500 kroner erhålles 50 kroner i handpenning och sedermera i förhållande till arbetets fortgång tills arbetet är färdigt, då full liqvid erhålles.
Sålunda öferenskommit, som skedde i Kinna den 12 Juni 1879.
Vad jag inte riktigt förstår är om kontraktet omfattar både lön och material? Ordet jämte/jemte är enligt ordlistan liktydigt med; tillsammans med, vid sidan av, tillika med, inklusive, plus. Det gör kontraktet litet luddigt… Några förslag?
Hur det blev med lönen är alltså inte helt utklarat. Det lär i alla fall ha gått hyfast bra för G.A. att få rekommendationer och arbete.
Det andra dokumentet i ”arkivet” är ett intyg utfärdat den 20 augusti 1892 av byggmästare J. Larsson i Sandhult.
Intyget lyder:
Plåtslagaren G.A. Lindgren från Tverred har sedan mer än ett tiotal år tillbaka verkstält allt det plåtslageriarbete som förekommit vid de af mig dels nybyggde och dels reparerade kyrkor; och har han under denna tid åt mig täckt sju kyrktorn, förutom åtskilligt annat plåtslageriarbete. Att Lindgren visat sig ega stor erfarenhet i sitt yrke och att han utfört det åt honom anförtroda arbetet med utmärkt skicklighet, hvadan detsamma alltid blifvit af vederbörande församlingar godkändt; det varder härmed såsom för G.A. Lindgren rekommenderande meddelat.
Sandhult den 20 augusti 1892
J Larsson
Det är fantasieggande att veckla ut de gamla pappren. Att se det sirligt nedtecknade. Det blir nästan som att läsa en bok. Bilder och skeenden passerar för mitt inre. Som fiction. En saga där jag bygger min egen berättelse med de gulnade bladen som enda manus.
Koppartak har använts på kyrkor, slott och herrgårdar ända sedan 1600-talet. Och enligt uppgifter som jag funnit (på nätet) lär det finnas koppartak som är upp emot 250 år gamla. Genomsnittligt handlar det nog mera om 100–130 års livslängd. Gustaf Adolf Lindgren dog i juli 1932, 89 år gammal. Om han la sitt sista koppartak vid 67 års ålder då stannar tiden som kopparslagare vid år 1910. Alltså för 110 år sedan. Rent teoretiskt kan det finnas kyrktak kvar än i dag som är lagda av Gustaf Adolf Lindgren. Och som han kan blicka ner på från sin himmel…
POSTUMT GRATTIS till mormors far på Gustav Adolfsdagen!
Här i smedjan tillverkades kopparbunkar, kannor, rännor och stuprör. Allt som hörde smide och kopparslageri till.
Bild 3) Kontrakt 1879.
Bild 4) Rekommendation 1892.
Relaterade länkar:
https://sunebroman.blogspot.com/2014/09/fagert-i-hastvag.html
Nu gör jag ett nytt försök att kommentera :D
SvaraRaderaVilken spännande och fin skatt du har i plånboken! Det är rikedom!
Jag är ingen expert på äldre skrift men tror att din mormors far fick, utöver lön 500 kr, även husrum och ved och lön till dagsverkare som hjälpte till med arbetet. Vem som betalade materialet vet jag inte heller men hoppas att det inte skulle täckas av de 500 kronorna...
En skicklig yrkesman verkar han ha varit!
Mycket intressant att läsa
SvaraRaderaIntressant att läsa/ Urban
SvaraRadera