Hornprydd keramik

Idag trillade jag in på Vävkompaniet i Borås. På Marina Bengtssons visning av rakubränd konstkeramik. Har tänkt flera gånger att jag borde kika in och se utställningen men inte förrän nu, på dess näst sista dag, blev det av. Ett 30-tal figurer finns att beskåda. De flesta hornprydda. Lite som storviltjägarens troféer hänger de där på väggarna. Men i mina ögon mera levande. Den rakubrända keramiken skapar livlighet i ytan på skulpturerna. En nästan organisk struktur som i sin tur ger föremålen en energisk laddning. De hornförsedda hästarna, enhörningarna, är lite av Marina Bengtssons signum. Jag har sett dem i en tidigare utställning och upplever, nu som då, att dessa sagoväsen i Marinas tappning förstärker sin ställning som svårfångat mytologiskt väsen. Vackra! Spännande! Fantasieggande!
– Det är något magiskt med rakubränd keramik, man vet inte rikgit hur det blir... Det är oförutsägbart och resultatet blir unikt, säger Marina när hon beskriver fascinationen med tekniken.