Upplyftande

Projekt gallring – eller låt säga ”mera-ljus-projektet” – har vilat några dagar. Vi behövde lite kyla för att marken skulle tåla att köras på utan att skadas. Vi fick några nätter med minusgrader. Och för att det skulle frysa i markytan preparerade jag den genom att köra vägar i nysnön med fyrhjulingen. Det blev rätt många varv och fram och tillbaka innan jag pressat ihop snön till körbara ”vägar”. Om jag inte redan fått stämpeln ”byfåne” så ligger det nära till hands efter en sådan nidingskörning. En 60-plussare som tröskar runt, till synes planlöst, i en dryg timme på åker och äng kan lätt kvala in i ”knäpp-ligan”. Men jag hade att ta den risken.
Idag har vi jobbat hela dagen. Vi har plockat ris i högar och Lennart har kört ut lass efter lass med sin Alstor. Alstor passar utmärkt här i markerna. Lågt marktryck gör att det blir skonsam körning. Även en del stockar har winchats ut.
Under tiden som Lennart kört i skytteltrafik med rislassen har Erik och jag planerat och genomfört ett par höghöjdshamlingar. En ek som länge gått under namnet Y-eken har fått topparna kapade. Tanken är att eken ska få en mera sammanhållen och buskig krona. Samtidigt kommer den allra ståtligaste hagmarksbjörken strax intill att få mera ljus från soluppgången och under förmiddagstimmarna. Björken är en riktig gigant. Gammal men förvånande frisk och fin. En högvuxen rönn i dess närhet fick också stryka på roten. Detta för att ytterligare framhäva björkens stam och ge den en livskraftinjektion.

Nere vid vägen står en björk som bär på en gammal skada några meter upp på stammen. Troligen en gren som fläkts loss i någon vindby. Vid skadestället har det blivit röta och strax inunder har trädet kompenserat med kraftig tillväxt. Det har skapat sig en fin karaktär. Idag har vi försäkrat oss om att björken inte skall knäckas och falla ut på vägen. Genom topphuggningen har vi också gett den förlängt liv och möjlighet att utveckla sina individuella drag.

Just nu känns det som att vi har hela projektet under kontroll. En del ris och några stockar till skall ut. Sedan väntar finstädning. Idag när solen tittat fram har jag riktigt kunnat känna hur luftigt och vackert det kommer att bli inne i ängen. Det är upplyftande att få positiva vibbar! Det var ju inte så längesedan jag låg nattvaken med ångest över, mitt då, stundande tilltag. Nu är det att se framåt och invänta lövsprickningstiden...

Relaterade länkar:
http://sunebroman.blogspot.se/2017/03/mera-ljus-2.html
http://sunebroman.blogspot.se/2017/02/mera-ljus.html