torsdag 4 mars 2021

Överkroppsträning

Jo, det blev lövröjning idag... sex timmar. Alldeles perfekt med arbete i Björkebackens söderläge. Solen i ryggen och i lä för den isande nordanvinden. Känns bra att ha kommit igång...

onsdag 3 mars 2021

Flammor i Intagskullen

Det blev en brasa i dag också! Perfekta förhållanden att elda i. Tillräckligt torrt ris. Svag vind från sydväst. Kallt och fuktigt i marken. Det kom till och med lite regn. Ja, egentligen var det inte regn, utan rimfrost som smälte ner från träden... men rejält blött blev det!
Nu är det två högar kvar. Den ena får jag spara till hösten. Den ligger alltför nära uggleholken i Intagaskullen. Och holken är bebodd!!!
Jag förstod att ugglorna var lite fundersamma på vad jag höll på med idag även om jag höll mig på behörigt avstånd. Mitt ”under brinnande brasa” tog ugglan till orda... hoade och signalerade att ”här är det minsann vårt revir!!!”
Den stora högen skall tändas på påskafton om förhållandena medger.

tisdag 2 mars 2021

Invanda procedurer





Det har blivit långt mellan inläggen här på bloggen. Senaste gången jag publicerade var den 10 februari och då med två bilder på kallbadhuset. Den ena bilden är tagen inne i entrén till badavdelningen och bilden som sitter där på väggen är ”min”. Föreningen har hedrat mig genom att göra en fototapet av en färgstark bild som möter besökaren direkt innanför dörren.

Nåväl! Inaktivitet på bloggen betyder inte inaktivt liv. Den släktforskning som jag startade i höstas har gripit tag i mig så till den milda grad att jag fullständigt glömt bort att skriva blogg. När jag ”jobbat” med att lägga och skriva släktens historiepussel har också ”behovet” att sitta vid datorn helt tillfredsställts.

Under vintern har jag lagt några dagar på att röja med röjsåg i ett självföryngrat bestånd av björk uppe vid Jönsalyckan. Där återstår en hel del arbete.

Naturvårds- och kulturmiljöprojekten pågår parallellt som vanligt. Buskröjning, trädbeskärning, kapning och klyvning av ved samt rishögsbygge har upptagit mycket av tiden. Skogsbeteshagen i Ingtagskullen har fått en del av den tiden. Som vanligt röjer jag manuellt i äng och hage så långt möjligt. Alltså med handsåg och yxa. Det tar sin tid men det tar sig väl ut. Och det är omväxlande för kroppen att krypa på knä med sågen. Kapa buskar och sly till ett lagom stort knippe att samla ihop och släpa till högen. Två högar ligger där uppe på kullen.

Ute på Bredåkern ligger det som skall bli årets påskbrasa. Den är ganska stor. Och framförallt kompakt. Byggt enligt min vanliga princip – tjocka änden upp.
Den fjärde högen har brunnit idag och jag har valt att illustrera brandförloppet i dagens ”bildrapport”. Längst ner i detta inlägg finns också en länk till den flera gånger upprepade proceduren.
I går körde jag en omgång vintertrimning. Det är också tidigare beskrivet men kort repeterat funkar det ungefär så här:
Ytor som sparats för att få blomma ut under sensommaren och som ej betats putsar jag vintertid med trimmer. Jag trimmar marknära så att även eventuell mossa får rejält med stryk. Sedan krattar jag noggrant. Så mycket löst växtmaterial som möjligt skall föras bort. Alltsammans läggs i kompost.

Förutom eldningen idag har jag hunnit räfsa ”vintertrimmet” från igår. Det har också blivit försiktig uppstart för lövräfsningen.
Det känns fantastiskt att ha kommit igång med detta så här tidigt. Inte utan att en blir lite ivrig. Jag är väl medveten om risken att köra slut på den vintertrötta kroppen i förtid. Det gäller därför att hitta vettiga, och mindre fysiskt krävande uppgifter att varva med.
Undrar vad det kan bli? Sannolikt lövräfsning…

Relaterade länkar

Elda ris på enkelt vis:
https://sunebroman.blogspot.com/2020/11/grunden-lagd.html

Vintertrim:
https://sunebroman.blogspot.com/2018/02/mossbranning-och-vintertrim.html
https://sunebroman.blogspot.com/2019/02/vintertrim.html

fredag 29 januari 2021

På lagg mellan laggarna




Idag har Ingemar och jag klämt lagg mellan laggarna på högmossen. Inte jättemycket snö men fullt åkbart överallt. Bra underfruset. Mestadels riskfritt att passera gölar och mindre dråg.

Lite snål och narig vind från nordost men friskt och härligt!

Det blev till slut en heldag med lunch/middag ute på Björnön. Med regnbåge och Amandine-potatis i steklaggen över öppen eld.

Tre dagsaktuella laggar:
1) Klämma lagg; slang för att åka skidor.
2) Lagg eller laggkärr; ett kärr som omger en högmosse.
3) Steklagg; panna, stekpanna.

 

tisdag 26 januari 2021

Risplock och röjningsved



Denna veckas första dagar har jag använt till ”snöfritt-aktiviteter”. Varje vårvinter när rishögarna från röjningen börjar ta form brukar jag ”kröna” dem med nedfallna grenar från ängarnas träd. Efter ett par rundor på ägorna blev det två fulla kärror med fyrhjulingssläpet. Trots att det inte varit speciellt blåsigt under hösten och vintern har det ändå fallit mycket dödgren. Det är främst de stora lindarna som svarar för nedfallet.
Denna veckan har jag också börjat kapa klenved från hösten och vinterns röjningar. Under parollen ”små pinnar är också ved” tar jag tillvara mycket av buskar och grenar.

Under hösten brukar jag inventera röjningsbehovet och gör då en lista på det som jag ämnar hugga bort. Det bästa är att påbörja den inventeringen innan lövet faller. Då går det allra bäst att se vad som börjar blir förväxt och tenderar att ta för ”stor plats”. Målet är att hålla ängen ljusöppen och att vårda hamlingsträden. Samt att sträva efter åldersvariation i träd och buskbeståndet. Och skapa ”kulturestetik” i landskapet.

Så här såg listan över buskröj och kvistning ut inför denna säsong:
Hassel vid grå holk bort • stamkvista ”sparbanks”-eken • kapa in grenar på hamlade björken • ta bort en av askstammarna vid höga enen • ta bort någon gren på lind vid potatisgroparna • stamkvista Y-björken • rensa basalskott på hamlade alen • ta bort hassel mellan dubbelasken och lutande linden – spara framtidsstammar • ta bort någon stam i ”hamlingsbusken” vid välta linden • ta bort en eller två stammar av unga lindar i centrala röset • kapa grenar på topphuggna Y-eken • ta bort alla buskar i odlingsröset i övre kanten • ta bort buskar vid gammelaskarna – almen bort • stamkvista eken vid gapet • stamkvista ekar – en vid vägen och en vid stenen • gör något radikalt vid stenmursänden – ta bort hasselbuksarna – städa under och ta bort alla basalskott – hamla den ena av askarna vid stenmuren – ta bort hasselbusken som växer inne i den stora häggen • totalhamla den stora linden mellan stugan och lillstugan • ta bort jättehasseln som skuggar eken i Bredåkers öja och fäll den döda asken • hårdhamla linden vid garageuppfarten • hamla lindar vid Rolands • ta bort hassel vid Bengts • kapa dödgrenar på Ekvägen-eken • hamla smålindarna vid Lillstugan – ta bort den ena av de fyra • stamkvista ek mitt emot ymp-apeln • sluthamla lindarna vid Linnekullevägen • bottenstäda i röset vid dasset • stamma upp lindarna i övre Björkebacken • kapa grenar på lind i Björkebackaåkerns röse • ta bort döda rönnen • ta bort grenöverhäng mot Å-gränsen • ta bort stora hasselbusken i Jordkällar-renen • kapa buskar i Moahûlan närmast vägen... Plus lite annat som dyker upp under arbetets gång! Ungefär så!

Det mesta arbete utför jag manuellt med mina Silky-sågar, stångsåg, grensax och yxa. Tyngre arbete med motorsåg.

torsdag 31 december 2020

En resa i tiden

Nyårshälsning anno 1940


Sedan en tid tillbaka har jag begravt mig i gamla dokument, bilder, brev och livsberättelser. Därför har bloggen fått stå tillbaka nästan helt. Mitt stora rum – det som en gång var finrum här i vindskyddet – är belamrat med arkivboxar, pärmar, negativalbum, travar med fotoalbum och foton i högar, buntar med brev, anteckningsblock, skisser, ljusbord, kameror, kassettband, minneslappar, högar med utskrifter, historiska kartor etc, etc. Hela rummet är ett enda stort, men trivsamt kaos.
Förutom att jag renskrivit de handskrivna berättelser som gjorts av min far och mina fastrar har jag också personforskat en del i släktleden. Jag har fått jämföra uppgifter och årtal. Försökt tolka bilder. Pratat med släktingar. Pusslat med ledtrådar. Och fått en del värdefull hjälp att nå ännu längre in i offentliga arkiv.
En central berättelse är den om min farmor som, år 1886, vid sexton veckors ålder blev skild från sin mor. Modern blev sjuk och kunde inte ta hand om sin dotter. Kort därefter dog modern på sjukhus. För min farmor fick det till följd att hon under uppväxten fick flytta från ställe till ställe. När hon nådde tonåren hade hon bott i tio olika hem. Mycket av detta finns beskrivet. Och inte bara en gång. Utan flera. Livsödet har blivit som en saga. Ja, nästan tagit formen av en legend. Med ett vackert slut.
Utan att veta om jag kommer att gå i mål har jag självpåtaget påbörjat uppgiften att försöka länka samman de olika berättelserna. Bygga ut med nyinhämtade uppgifter. Och dessutom göra den del fristående skildringar av intressanta bilder, företeelser, okända eller gömda händelser under tidens gång.
I materialet är beskrivet hur familjen som arrendebönder flyttade från gård till gård. Vad detta innebar och under vilka villkor de levde.
Bland det skrivna finns en berättelse som min far har gjort om sitt liv. I den berättar han bland annat om hur han fick blodförgiftning och var nära att dö. Här finns också beskrivet hur han under beredskapen 1940 var med och lastade hästar och kanoner på järnvägsvagnar i Göteborg för vidare transport till Värmland och norska gränsen. Ett par rader berör också hur min farfar, 1918 ”fick en släng av spanska sjukan”.
Alla dessa fragment ger stoff till en spännande resa i tiden. När jag sätter mig ner med allt detta omkring mig är det om att gå in i en varm bubbla. En bubbla där tiden skruvas tillbaka. Det är som att läsa en bok. Att i fantasin bygga berättelser kring alla foton och det skrivna.
Allt detta ger också perspektiv på vad ett liv kan innehålla. Och hur det såg ut för inte alls så länge sedan. Innan det knappt fanns något av allt det som finns idag. Och som vi gärna vill ta för självklart.

G O T T  N Y T T  Å R !