Trots att det är mot mina levnadsregler med grovarbete och omvärldsstörande aktiviteter på söndagar dristade jag mig idag till avsteg från den principen.
Påskelden som inte tändes på grund av pandemilagens råd om publikt maxantal blev liggande kvar. Till besvikelse för den väntande åskådarmassan. Det blev återbud på eventet.
Vis av gångna vårar kan värmen plötsligt infinna sig och med den långvarig torka. Ser vi framåt i prognosen verkar just detta vara stundande.
Därför passade jag på – som en ren säkerhetsåtgärd – att bränna ner ett par högar under bästa tänkbara förhållanden: Torrt ris, (hyfsat) rätt vindriktning och brandrisk obefintlig!
Dessutom ett småruggigt väder där de två ljudligt sprakande och värmande brasorna gjorde sig fint!
ÖVERSTA TRE BILDERNA är från bottenröjningen i Intagskullen. Där har jag med hjälp av Martin-familjen och mina barnbarn börjat öppna upp. Tanken är att på sikt skapa en skogsbeteshage. Hoppas kunna hitta någon som vill hålla betesdjur där en period under sommaren. Det jag kallar bottenröjning innebär att vi manuellt klipper och sågar bort allt klent sly. Sådant som inte är lönt att ta vara på som ved. Dimensioner upp till 4–5 cm. Resten, det som är grövre, skall jag hugga till klenved under nästa höst och vinter.
DE TVÅ UNDRE BILDERNA visar den tilltänkta påskelden. Det är hamlings- och röjningsris från ängarna närmast gården. Den högen har jag successivt byggt sedan i höstas.
Relaterad länk:
https://sunebroman.blogspot.com/2020/11/grunden-lagd.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar