Forskare i en värld av ekon

För snart tre veckor sedan träffade jag forskaren och fotografen Jens Rydell. Mötet som vi hade resulterade senare i ett uppslag i Ulricehamns Tidning. Här nedan kan du läsa om Jens och hans forskarliv. De tre artiklarna publicerades i UT lördagen den 7 november.

Han har besökt hundratals jordkällare, krupit i mörka grottgångar och tunnlar. Letat sig igenom övergivna gruvor, klättrat på hustak, genomsökt stridsvärn, kyrktorn, industribyggnader, ödestugor och hålträd. Med med sin lampa har han skingrat mörkret i tusentals glömda och gömda rum. Jens Rydell är läraren från Ulricehamn som blev forskare. I jakten på mer kunskap har han sedan flera år hela världen som sitt arbetsfält. Nu är han, tillsammans med sin adept Johan Eklöf, aktuell med en unik bok om fladdermöss. Fladdermöss – i en värld av ekon är bokens titel. Det är den första svenska boken om fladdermössens liv.
Parallellt med forskningen jobbar Jens också som konsult åt vindkraftsbolagen och har därmed ett viktigt uppdrag. Både åt samhället och sina bevingade skyddslingar.

– Det hela började med att jag läste ett reportage i Aftonbladet, berättar Jens.
– Det var 1979. Reportaget berättade om ett nystartat forskningsprojekt vid Lunds universitet. Och det handlade om fladdermöss.
Jens, som då var lärare på Stenbocksskolan, blev väldigt sugen. Han kontaktade universitetet och meddelade sitt intresse.
– Jag bad att få hälsa på i Lund, berättar Jens. Besöket resulterade senare i att jag kom med i forskarlaget. Jag drog ner på lärarjobbet och arbetade sedan som deltidsforskare vid universitetet under tio år.
– I början av forskartiden läste jag kurser på distans och gjorde mina egna undersökningar på hemmaplan. Det var som en form av hobbyforskning, berättar Jens.
– Min uppgift var att skaffa baskunskap om fladdermössen. Ta reda på var och hur de bor och vad de äter. Enkla frågor som saknade svar. För att hitta svaren blev jag tvungen att utveckla metoder för fångst och märkning. Märkningen blev den första fysiska kontakten med fladdermössen och den gjordes för att kunna följa individerna under längre tid, berättar Jens.
Jens valde ut två platser för sina försök. Den ena var prästgården i Hössna. Den andra Årås säteri i Kölingared.
Parallellt med att fånga och märka fladdermöss påbörjades också arbetet med att ta reda på vad de äter. Frågorna om födovalet blev inledningen till ett nytt omfattande jobb som bland annat handlade om i att analysera spillning. Jens fick börja lära sig mer om insekters anatomi. På så sätt kunde han efter hand skilja på olika insekter i födovalet. Han löste upp de torra muslortarna med en blandning av vatten och sprit. Därefter kunde han lägga skal och skelettdelar under mikroskop. Där gick det att närmare studera nattfjärilarnas karakteristiska vingfjäll och skalbaggars hårda täckvingar. Den nya kunskapen tog flera år att inhämta men var både nyttig och nödvändig.
I början av Jens Rydells forskarperiod dök det upp en innovation som gav fladdermusforskningen helt nya dimensioner – ultraljudsdetektorn. Den dök upp i början av 1980-talet och gjorde det möjligt att lyssna på fladdermössen.
– Vi fick tag på tre detektorer från England. Troligen utvecklade för militärt bruk. Det var de första som blev tillgängliga i forskningen, berättar Jens.
– Med detektorerna följde helt nya möjligheter. Fladdermössen blev lättare att hitta. Det blev efterhand möjligt att förstå vad de sysslade på med. Och det gick att skilja på olika arter genom deras röster.
– Detektorerna gjorde att det blev fräckt, säger Jens entusiastiskt. Man upplevde en värld som vi inte visste fanns. Luften var plötsligt fylld av hörbara ljud. Ultraljud och ekon. Och det tilltalar mig enormt, säger han. Det är en kombination av fysik och biologi som ger nya intressanta och spännande upplevelser.
– Detektorerna gjorde att det tog fart på riktigt. Timmarna i fält blev fler och roligare. Ultraljudsdetektorn är lika viktig för den som skall observera fladdermöss som kikaren är för fågelskådaren, säger Jens.
– Samtidigt kom det nya frågor. Hur ser fladdermössen med hjälp av ljud? Hur använder de sitt sonar?
Efter tio år som deltidsforskare kom doktorsavhandlingen. Den fick titeln ”Ekologin hos nordisk fladdermus” och handlade om vad mössen äter och hur de lever.
Efter att Jens gjort sin doktorsavhandling fick han sitt första forskningsanslag på heltid. Detta innebar flytt till Skottland och arbete tillsammans med brittiska forskare i två år. Temat var ”Att se med ljud.”
Efter åren i Skottland blev det anställning vid Göteborgs universitet. Under åren 1995-2004 arbetade Jens Rydell på heltid som forskare i Göteborg. Då handlade arbetet om samspelet mellan insekter och fladdermöss i naturen under devisen ”biologisk kapprustning”. Där sökte han svar på frågor om hur insekter kan försvara sig genom utveckling av hörsel och sinnesorgan.
Som lektor i Göteborg fick Jens sin första doktorand, Johan Eklöf. Under de 20 år som Jens och Johan arbetat tillsammans har idén till den nyutgivna boken funnits länge, men tiden har inte räckt. Inte förrän nu. Efter att ha skrivit 100-tals vetenskapliga artiklar och tagit tusentals bilder fanns det massor av material för publicering.
Och för Jens Rydell är det, efter 35-år i en värld av ekon, dags för reflektion.
Sune Broman
Artikeln publicerdes i UT lördagen den 7 november 2015.

Läs mer om boken här:
http://sunebroman.blogspot.se/2015/11/unik-bok-om-fladdermoss.html