Ärlesommar

Så går sommarens dagar. Grönskan tätnar alltmer. Och idag har stararna lämnat holken utanför mitt köksfönster. Punktligt som vanligt. Andra veckan i juni. Ungarna har suttit i en närbelägen hasselbuske hela dagen och skränat. Jag har sett att föräldrarna håller på att lära ut hur de skall hitta mat med egen näbb. De är snabblärda och deras iver är inte att ta miste på.
Hos nötväckorna pågår matningen fortfarande. Ett par dubbeltrastar har också en kull ungar. Uppe i skogsbrynet håller dom till. Jag ser och hör de vuxna fåglarna då och då. Från morronen till sena kvällen. Kul tycker jag, eftersom de är förstagångshäckare här i Skog.
Familjen sädesärla bor helt nära. Det kan inte vara många dagar kvar förrän det är dags för dom att locka ut sina små. Jag har inte kollat exakt var de bor, men jag ser att dom flyger bortåt ladugården med mat. Flitiga och raska. Det mesta som de behöver i matväg verkar de hitta på gräsmattan och runt huset. Jag har också varit där, runt huset. Mest hela dagarna denna veckan och därför har ärlorna vant sig och är tämligen orädda. Ja, för att inte säga sällskapliga.
Ungefär klockan halv nio på kvällen brukar båda jag och ärlorna tagga ner. Vi slutar jobba då. Jag sätter mig i solväggen i en vilsam stol och dricker något kallt. Eller varmt. Den ena av ärlorna brukar ta plats på den stora stenen mitt på gräsmattan framför mig. Den andra sitter på hustaket. De ser ut att njuta av tillvaron, putsar sig och gör sig fina. Snackar lite lågmält med varandra på avstånd…