Röjningsbrasor och tranor

Idag har jag eldat ris från hösten och vinterns röjningar. Första brasan tände jag i Intagskullen. Grunden till den var lagd redan förra hösten (2021).
Den andra brasan kommer från röjning i västra delen av ängarna. Här låg också allt riset från de två gammelbjörkarna som fälldes för en månad sedan.
Det var perfekta förhållanden för att elda just idag. Svag vind från söder. Vilket betyder att all rök drog till skogs. Marken är tjälad och det ligger en del snö kvar. Alltså brandrisk noll!

Under den tidiga kvällen, just som det började skymma kom de första tranorna. Två små flockar. Totalt cirka 35 stycken. Ivrigt samtalande under överflygningen. Och jag ropade hej och välkomna!
Fick rapport om att det räknats 232 exemplar vid Hornborgasjön idag. Så nu får de plussa på det antalet. Säkert kommer siffrorna att öka snabbt de närmaste dagarna.
Alltid roligt när de första kommer här förbi... och signalerar vår!

Dagsmeja

 

Redan gången helg glunkades det om snöoväder på ingång. Min plan för veckan var att slutföra arbetet med veden. Kapa och klyva. Utmaningen blev nu att fixa allt det jobbet på måndagen. Detta för att slippa få det återstående gömt under snö. Det blev en lång dag med veden. Men jag gick i mål med ett segervrål!

Prognosen slog in. Mycket riktigt. En rejäl portion puder prydde landskapet redan vid lunchtid dagen därpå. Och mer kom under kvällen och natten till idag.
När jag gläntade på garageporten en bit in på förmiddagen fick jag lägga extra kraft för att trycka upp den.
Grannarna var redan igång. Ja, till och med klara med sin skottning. Men jag kom ganska snart ifatt.
När jag var klar började solen värma garageuppfarten. Det dröjde inte länge förrän den i stort sett var snöfri. Uppfarten som är välriktad mot solvinkeln blev lite längre fram på dagen helt torr. Ur stuprören spelade smältvattnet en glättig vårmelodi. Runtomkring i träden stämde domherrar och grönfinkar in.
Hela scenariot blev inbjudande. Jag accepterade inviten och plockade fram skidorna som jag nyss förpassat till vinds-garderoben. Det gick fint till en början, men den krispiga nysnön förvandlades vid 12-snåret till kramsnö. I soliga partier på min rundbana frös det fast under skidorna och det blev bom stopp...
Senare tog jag revansch. Framåt 17-tiden kröp tempen ner till nollan och strax därpå blev det blixtföre!
Under framfarten kring åkrarna observerade jag bland annat var rådjuren haft sina nattliga legor.

En lustig historia fick jag berättad nyligen av en av mina kusiner. Han hade hört om någon som frågat ”när dagsmejan infaller”… vilken dag alltså. I stil med när påsken infaller. Likaså fick jag själv klart för mig att det inte är solklart (!) att känna till vad ordet ”dagsmeja” betyder.
En av mina nya grannar kom förbi en dag i februari. Jag nämnde nåt om just dagsmeja… och fick till frågande svar: Vad är det?
Så därför levereras här en klar och tydlig definition hämtad ur ”Illustrerad svensk ordbok” från 1958:
Dagsmeja; snösmältande solvärme mitt på dagen, tö i solsken.

Se bild ovan!

Relaterad länk från 16 mars 2013:

https://sunebroman.blogspot.com/2013/03/marsanaren.html

I björkens inre

Murkna björkar på fall

Det har förflutit några dagar här i Skog som varit fyllda av roliga och viktiga arbeten.
Idag har jag haft hjälp av Lennart att fälla två riktigt gamla björkar. Så gamla att de sedan länge borde varit nedtagna. Hus-nära som dom stått. Båda var rejält angripna av röta. Jag har väl tittat åt deras håll då och då… och tänkt att dom där borde nog fällas kontrollerat innan någon stormvind tar hand om den sysslan. En av björkarna stod dessutom så nära ladugården att ett fall hade kunnat knäcka hela taket. Döm om min lättnad när trädet äntligen låg på marken. Övre delen var i stort sett helt genomrutten. Perforerad med ett flertal hackspetthål och dessutom rejält angripen av sprängticka. Sådana skador kan anas från marken men framkallade närmast en chock att få betrakta på nära håll. Det hade kunnat gå riktigt illa!
Den andra björken inte fullt lika angripen men på god väg att bli. De allra mest angripna stamdelarna körde vi upp till skogen och deponerade som ”insektsved” på en solig plats. Till deponin lade vi också en gammal ekstam som föll i vintras.
Förutom björkarna tog vi ner en ek som ligger bra till att bli en del av innertaket i jordkällaren som är under restaurering. En rak och tillräckligt lång och kraftig stam som med en del bearbetning kan bli riktigt bra till sitt tänkta ändamål – en längsgående åsbjälke.
Tidigare i veckan… ja, det var faktiskt i går, tog jag upp mina pelargoner ur vinteridet. Gav dom ny jord och vattnade upp rejält. Det gäller att börja i tid med pelargoner om de skall komma i blomning till försommaren.
I går började jag också lägga grunden till årets rishög nummer fyra. Den högen skall bland annat byggas av finriset från dagens fällda träd. Det lär också bli ytterligare påspädning i vedhögen. I lördags i förra veckan var jag helt i kapp med kapning och klyvning av röjningsved från både söder och norr. Bra att vara i fas!

Dagens syssla

Röjningsved 2023

Teleledningen raserad

Text, text, text...

Dagens arbetsplats

 

Röjning är ett ständigt återkommande moment i ängsskötselbruket. Just nu har jag flera pågående projekt i den genren. I Intagskullen har jag gjort en hel del timmar och där finns ännu mera att göra.
För en tid sedan påbörjade jag arbete i Bredåkers öja. Både i Intagskullen och i öjan handlar det mest om buskröj.
Idag har jag varit i nordvästra hörnet av ”inmarken”. Denna del är ett område som jag knappt ägnat någon tid alls genom åren. Det är ganska snårigt och skräpigt parti mellan brukningsvägen och bäcken som jag nu ska börja städa upp.
Just här nere vid Madåkers västra spets har jag sedan flera år ”dumpat” det mesta av lövet från fagningarna i ängarna. Det har med tiden blivit en smått imponerande lövkompost. En kompost som  jag hoppas på sikt kommer att bidra till jordförbättring i mina odlingar. Huvudskälen till att jag gett mig in för att hugga här är två. Det ena är att det finns röjningsved i bra och lättarbetade dimensioner att hämta. Det andra är att jag vill förbättra och utöka ytan för lövkomposten.
Med tillräckligt stor yta tänker jag mig att kunna dela upp lövdeponin i två delar – år ett och år två. Det betyder att jag kan tippa löv i den ena delen det ena året. Och samma år hämta lövkompost i den andra. Vilket försvårats när allt ligger i en stor hög.
Det har varit ett fantastiskt arbetsväder idag. Runt noll grader.  Mestadels blå himmel. Lite sol har också nått ner till mig även om det mesta av dagens arbetsfält legat i trädskugga.

Gott Nytt År!

Röjning i Bredåkers öja

Relaterad länk:
https://sunebroman.blogspot.com/2022/09/hamling-i-bredakers-oja.html

Tredjedag jul

Relaterade länkar:

https://sunebroman.blogspot.com/2018/12/juldagen-2018.html

https://sunebroman.blogspot.com/2021/12/annandag-jul-2021.html

God Jul!

Höglindshamling #2

Det blev ingen klättring på stege vid dagens hamling. Jag gjorde ett par ansatser men insåg ganska omgående det riskabla i tilltaget. Dessutom var stegen för kort. Istället fick jag bruk för min fantastiska stångsåg. En Silky Hayauchi med teleskopskaft i fyra delar. Totallängd 6,3 meter plus sågbladets längd på 390 mm. Till detta min egen längd. Allt tillsammans var vad som fordrades för att nå ända till toppen och kunna kapa alla grenar.
Stångsågen är ett omistligt redskap i arbetet i äng och hage. Jag använder den ofta. Men sällan i full längd. Vid fullt utdrag är stången en aning svajig men med tidens övning och erfarenhet går det alldeles utmärkt att såga med fullt utdrag. Ett par gamla ”livgrenar” satt kvar i toppen sedan förra hamlingen för cirka tio år sedan, De hade uppnått en diameter på nästan tio centimeter. Trots att jag fick såga av dem med sneda snitt funkade det fint. Det är alltid extra jobbigt att såga ”uppför” så det tog sin rundliga tid. Men det var ju ett härligt väder och med många små pauser blev det också gott om tid att njuta av utsikten över landskapet.
Nu är de tyngsta momenten avklarade. Det mesta av riset är framdraget till det som kan bli vårens påskeld.

Relaterad länk:
https://sunebroman.blogspot.com/2022/12/hoglindshamling-1.html

Höglindshamling #1

Idag har jag påbörjat hamling av högsta gårdslinden. Det har varit på gång att göras. Det låg på att-göra-listan redan för ett par år sedan. I mitten av förra månaden hände dock det som påkallade åtgärden. En gammal rotlös ek hade fallit mot linden. Flera grenar på linden blev knäckta. Dessutom blev delar av den gamla ekens krona sittande kvar. Avbrutna grenar fastkilade högst upp.

Idag har jag påbörjat hamlingen. Och under viss försiktighet, med hjälp av vajer och vinch, lyckats ta ner ekgrenarna.

Nästa moment blir att ta sig ändå upp till toppen för att slutföra beskärningen. Få se om jag törs…

Relaterad länk:
https://sunebroman.blogspot.com/2022/11/rojning-i-brynet.html

Himmelsreflex

Granen fixad!

I porträttstudion

Jordkällaren – Etapp 1 slutförd