måndag 10 oktober 2022

En ner – åtta upp



Idag har jag tagit upp mina Amandine-knölar. God avkastning och riktigt fina knölar. Lite, lite skorv på några men inget som skadar.
Något som jag noterat under åren med Amandine är att knölarna ofta tittar upp i ljuset. Detta även om jag hackat på dom noga. Om jag jämför de sorter som jag tidigare tagit upp – Connect och Labella är det inte alls samma. Framförallt Connect. Där bildas knölarna djupare. I alla fall här i mitt land.
När potatisen växer och knölarna kommer väldigt ytligt blir det lätt att kraftiga regnskurar tvättar bort den skyddande jorden. I synnerhet när blasten är borttagen. Dessutom har skatorna varit nyfikna på vad det är som kikar upp. De har hackat fram en hel del. Jag kan se märken efter deras ”provsmakande”. Men det är inget de vill äta så de blir liggande kvar.
Alla potatisar som blivit gröna av potatisgiftet solanin har jag sorterat ut och förvarar nu till nästa års utsäde. Ingen katastrof med grön potatis alltså.

2 kommentarer:

  1. Potatis är fantastiskt att odla! Man blir nästan euforisk av att se vad som kan bli av en enda knöl! Har odlat Amandine för första gången i år och de blev så fina.

    SvaraRadera
  2. Ja, eller hur...! Och grattis till nyupptäckta gourmet-knölen! Jag har haft den i flera år och den har aldrig svikit! I år dock odlat från nyinköpt utsäde. Med en nykokt varm Amandine behövs nästan bara en klick smör och lite lingon... varför inte som en förrätt?

    SvaraRadera