Här är mina stödanteckningar som jag använder när jag berättar om slåtterängen:
God morgon!
Välkomna till en riktig slåtteräng!
Idag har ni kommit hit för att göra en värdefull naturvårdsinsats.
Ängarna satte sin prägel på hela odlinglandskapet. Ängen som landskapstyp var den allra vanligaste förr i tiden. Nu finns bara spillror kvar. En promille. En tusendel. Eller knappt det.
Det som finns kvar sköts numera för att bevara artrikedomen – den biologiska mångfalden. Denna ängen är en del av dessa. Med en i stort sett obruten hävd under lång tidsrymd.
Faga eller röja. VARFÖR?
Bort med pinnar och löv. Lättare att slå med lie. Friskare hö – inga gamla mögliga löv kom med vinterfodret till ladan.
Väcka örterna till liv genom att luckra och lufta i ytan. Ljus och värme kom ner till marken. Växterna kom igång tidigare. Växte snabbare. Större skörd och bättre näringsinnehåll.
Vitsippan har flera namn: Röjepiga! Fagningsblomman!
ÅRET OM I ÄNGEN
Våren: Fagning/röjning. Sommaren: Höskörd genom lieslåtter. Efterbete. Hamling/trädbeskärning. Buskröjning.
Frågor?
För den så viktiga biologiska mångfalden.
Begrepp: ”biologisk mångfald” och ”resiliens”?
Den här ängen ingår i ett nätverk som kallas Natura 2000. Gemensamt för alla natura-2000-omården är att de samtliga tillhör Europas finaste, och mest skyddsvärda naturområden. Med samma status som naturreservat.
Ängen är levande kulturhistoria. Och med sin stora artrikedom är den också en genbank för en stor mångfald av blommande örter och gräs, insekter, svampar och lavar.
Ängen finner sin närmaste motsvarighet i ekvatorns regnskogar vad artrikedomen beträffar.
Ängen har som naturtyp kommit till genom ”naturbruk” under en tidsrymd på över 2000 år. Det är den enda av våra naturtyper som kräver mänsklig närvaro. Jämför havet, mossen, fjället, urskogen.
Under två tusen år spelade ängen en stor roll för människorna.
Från det att människor blev bofasta. Och fram till mitten av förra seklet.
Det var då som konstgödsel började användas och gräs till nötkreatur började att odlas på vall.
Då förlorade ängarna sin betydelse. De planterades med skog. Eller växte igen. I bästa fall blev de betesmarker.
ÄNG ÄR ÅKERS MODER!
Vad betyder det?
Här hämtades vinterfoder till djuren. På så sätt fick man också gödsel till åkrarna.
Gödseln var värdefull och helt nödvändig för att de odlade grödorna skulle kunna växa.
Ängen gav åkrarna näring. Gräset i ängen var basen för människornas existens i tvåtusen år.
Ängen är levande kulturhistoria. Och med sin stora artrikedom är den också en genbank för en stor mångfald av blommande örter och gräs, insekter, svampar och lavar.
Ängen finner sin närmaste motsvarighet i ekvatorns regnskogar vad artrikedomen beträffar.
Ängen har som naturtyp kommit till genom ”naturbruk” under en tidsrymd på över 2000 år. Det är den enda av våra naturtyper som kräver mänsklig närvaro. Jämför havet, mossen, fjället, urskogen.
Under två tusen år spelade ängen en stor roll för människorna.
Från det att människor blev bofasta. Och fram till mitten av förra seklet.
Det var då som konstgödsel började användas och gräs till nötkreatur började att odlas på vall.
Då förlorade ängarna sin betydelse. De planterades med skog. Eller växte igen. I bästa fall blev de betesmarker.
ÄNG ÄR ÅKERS MODER!
Vad betyder det?
Här hämtades vinterfoder till djuren. På så sätt fick man också gödsel till åkrarna.
Gödseln var värdefull och helt nödvändig för att de odlade grödorna skulle kunna växa.
Ängen gav åkrarna näring. Gräset i ängen var basen för människornas existens i tvåtusen år.
Ängarna satte sin prägel på hela odlinglandskapet. Ängen som landskapstyp var den allra vanligaste förr i tiden. Nu finns bara spillror kvar. En promille. En tusendel. Eller knappt det.
Det som finns kvar sköts numera för att bevara artrikedomen – den biologiska mångfalden. Denna ängen är en del av dessa. Med en i stort sett obruten hävd under lång tidsrymd.
Faga eller röja. VARFÖR?
Bort med pinnar och löv. Lättare att slå med lie. Friskare hö – inga gamla mögliga löv kom med vinterfodret till ladan.
Väcka örterna till liv genom att luckra och lufta i ytan. Ljus och värme kom ner till marken. Växterna kom igång tidigare. Växte snabbare. Större skörd och bättre näringsinnehåll.
Vitsippan har flera namn: Röjepiga! Fagningsblomman!
ÅRET OM I ÄNGEN
Våren: Fagning/röjning. Sommaren: Höskörd genom lieslåtter. Efterbete. Hamling/trädbeskärning. Buskröjning.
Frågor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar