Vandring på tegen

Idag har jag hälsat på hos vännen Kjell i Skärvenäs. Tillsammans gjorde vi en vandring ner till sjön för att känna in våren. Men framförallt för att Kjell ville visa mig en inskription i berget vid sjöstranden som förbryllar. SGU1863 står det ingraverat. SGU är ju förkortningen för Sveriges Geologiska Undersökning. SGU är en myndighet som ansvarar för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. SGU grundades 1858.
När Kjell och jag resonerar om möjliga samband faller våra tankar på den sänkning som gjorts av sjön Åsunden. I mitten av 1800-talet sänktes sjön för att vinna brukbar åkermark. Lite olika uppgifter förekommer om hur mycket sjön sänktes och när den gjordes.
I Johnny Söderlunds bok ”Åsunden – sjön mellan gårdarna” uppges att sänkningen gjordes efter 1855. Söderlund skriver: ”Fram till år 1855 var sjön faktiskt betydligt större. Då sänktes den nämligen med hela 3 alnar, det vill säga 178 centimeter. Genom denna sänkning torrlades mark vid stränderna främst kring Yttre Åsunden...  Strandägarna gynnades genom att man fick mer odlingsbar mark, men klagomål framfördes över försämrat fiske.”

I Tvärredsbokens avsnitt ”Sockenbeskrivning” kan man läsa: ”Vid den stora sänkningen av Åsundens vattenyta år 1852 vanns en icke föraktlig areal odlingsbar mycket bördig åkerjord, främst då vid Högagärde.”
När jag gör en sökning på ”nätet” finner jag uppgifter om sjösäkningen och då med ytterligare två årtal; 1857 och 1860-talet. Om jag inte helt missminner mig har jag en svag rest av att jag vid något tillfälle hört att sänkningen gjordes i två etapper. Och att det även senare... på 1940-talet gjordes en omfattande rensning av flödet i Ätrans lopp mellan Oset och Forsa.

Kanske finns det ett samband mellan sjösänkningen och inskriptionen i berget vid Skärvenäs. För att få veta mera skall jag tillskriva SGU och höra om de kan tillföra någon information.

När Kjell och jag vandrar tillbaka från sjön följer vi Skärvenäsån upp mot gården. Ån liknar mest en kanal. Rak och med stillaflytande vatten över den rödbruna sandbottnen. På ömse sidor om ån ser vi de tegar som torrlades när sjön sänktes. Kjell kallar dem för ”Lertegarna”.

Under 1930-talet var det min farfar, Ragnar Broman, som brukade marken. Och min far, Karl-Gustav, berättar i Tvärredsboken om förhållandena som de var då, på 1930–1940-talen:
”Skärvenäs tegar, som denna före detta sjöbotten kallas, består närmast sjön av styv lera. Därefter kommer områden med omväxlande dyjord och lera. Leran kunde vara besvärlig både att plöja och harva. Vid torka var den ofta mycket hård. Men dyjorden var, särskilt i vått tillstånd desto mjukare, där hände det ofta att hästarna sjönk ned till buken när man körde där. Numera är dessa problem lösta genom att marken delvis betas, delvis är skogsplanterad.”

Under mitten av 1940-talet reglerades sjön kraftigt. 1946 kom en vattendom som tillät sjöytan att variera med hela två meter. Alltså med ytan mellan 163,0 och 165,0 meter över havet. Det är inte svårt att förstå vilka bekymmer detta medförde. Vid högvatten var tegarna väldigt vattensjuka. För att överhuvudtaget kunna komma ut med häst blev man tvungen att sätta trugor på hästarnas hovar. Och som vi förstår av texten ovan hjälpte det inte alltid.

Det blev helt enkelt omöjligt att bruka dessa arealer. Att köra moderna redskap blev mera ett äventyr än ett lönande arbete. Det sägs också att de bönder som fick sina marker försämrade av vattenregleringen också fick ersättning för detta. I början av 1970-talet omvandlades odlingsmarken till granskog och betesmark.

När vi nu så går utmed ån och har tegarna på ömse sidor försöker jag göra mig en bild av hur det såg ut när min farfar och min far plöjde och harvade med häst här för 80 år sedan. Marken är densamma. Men utsikten är höljd av skogen...

Nya på listan idag:
Sädesärla · Rödvingetrast · Enkelbeckasin · Skogssnäppa · Sparvhök (74)

Mer om Skärvenäs här på min blogg:
http://sunebroman.blogspot.se/2014/02/dolken-pa-hyllan.html

Länk till Forsa kvarn-förenings hemsida. Här finns en del årtal som kan vara intressanta i sammanhanget: http://www.forsa-kvarn.se/kvarnhis.htm