Ute i backarna

Forsatt kallt och kyligt. Har jobbat ute hela da’n idag. Kört ris. Räfsat. Kapat ved. Kluvit. Svettats. Frusit. Burit. Kånkat. Svettats. Frusit. Vinden har varit isande och ett par snöbyar drog förbi under eftermiddagen. Himlen mörknade plötsligt och när snöovädret drog ut över sjön var det som om ridån gått ner. Hela landskapet blev konturlöst för en kort stund.
Mitt på dagen när jag jobbade som allra hårdast..., och jag kände att det kanske var läge att tagga ner lite..., fick jag syn på nåt blått under almarna i källarbacken... Äntligen fick jag en anledning att stanna upp i min iver... ta min paus... och, i det prasslande fjolårslövet, andäktigt knäböja...

Prooosiiiit....! Oj då... jag tror bestämt att jag fått en rejäl snuva...

– – –

Blåsippan ut i backarna står,

niger och säger nu är det vår.

Barnen de plocka små sipporna glatt,

rusa sen hem under rop och skratt.

”Mor, nu är våren kommer, mor!

Nu får vi gå utan strumpor och skor.

Blåsippor ute i backarna stå,

ha varken skor eller strumpor på.”

Mor i stugan, hon säger så:

”Blåsippor aldrig snuva få.

Än får ni gå med strumpor och skor,

än är det vinter kvar,” säger mor.
Text: Anna Maria Roos. Trad musik: Alice Tegnér