Väntan och hopp har gjort att det dröjt ända tills idag. En hel månad senare än normalt.
Hur det kommer att gå i slutändan är osäkert. Det ostadiga lågtrycksbetonade vädret verkar följa oss ända in i hösten.
Under de 17 åren som gräset blivit slaget i Sorgedalen under ”mitt kommando” har det bara hänt en enda gång att vi inte fått det torrt. Alla andra år har det blivit prima hö som kommit till nytta. Ibland till får. Ibland till hästar.
De arealdelar som slagits tidigare denna säsong har mött lite olika öden. Det slogs på slåtterdagen och angränsande dagar (6–8 juli) bärgades veckan efter genom inplastning tillsammans med vallhöet. Det var väl knappt att alltsammans blev helt torrt men ”dinosarie-ägg-metoden” räddade den portionen från förruttnelse.
Mindre delar har jag slagit efterhand och det mesta har packats i fyrhjulingssläpet och rullat iväg till skogen för kompostering.
Backen härutanför kökstrappan som slogs förra fredagen ligger fortfarande kvar orört. Möjligen kan det gå att rädda om det blir ett par dagar sol och värme. Jag har inte petat i det alls sedan det slogs vilket är det bästa för att undvika att det börjar brytas ner när fukt och värme tillförs varannan dag.
Detta gräs ligger det också i ”solvinkeln” med goda förutsättningar för snabb tork bara vädret infinner sig.
Backen härutanför kökstrappan som slogs förra fredagen ligger fortfarande kvar orört. Möjligen kan det gå att rädda om det blir ett par dagar sol och värme. Jag har inte petat i det alls sedan det slogs vilket är det bästa för att undvika att det börjar brytas ner när fukt och värme tillförs varannan dag.
Detta gräs ligger det också i ”solvinkeln” med goda förutsättningar för snabb tork bara vädret infinner sig.
Det har varit ett segt år att vara ängsskötare. Väder-apparana i telefonen har kollats flera gånger per dag i en hel månad. I mitt huvud har samtidigt cirkulerat tankar på hur det kunde ha varit om jag haft djur i ladugården och varit hänvisad till gamla metoder att fixa vinterfoder. En sommar som den hade det sannolikt slutat i totalt haveri.
Om somrarna i fortsättningen blir som förutspås – kalla och regniga – blir det årlig sorg i Sorgedalen...
Relaterad länk:
Vi hässjar när det är ostadigt. Lite pyssel att göra men när det är gjort är gräset under kontroll. Lite fint blir det också. (Lyckades inte skicka med en bild.)
SvaraRadera