Ymparna blommar

För tio år sedan stod en risig buske utanför östra gaveln i Skog. En vildapelbuske med tre stammar. Den hade varit tuktad flera gånger men visade livskraft och ville upp. Kanske hade den planterats som äppelträd någon gång i början av förra seklet. Något gick fel och trädet blev skadat. Därefter började grundstammen skjuta skott.

Någon gång 2017 fick jag för mig att nyttja en av stammarna som ympträd. Två av stammarna sågades ner. Den kraftigaste lämnades kvar.
Sedan dess har alla grenar i grundstammen ympats och nu återstår ingen av det ursprungliga trädets grenar. Tjugotvå ympkvistar har satts i och nu blommar det i alla grenarna utom två.

Själva ympningen är väl inget skolexempel. Det har skett lite på måfå. Men det viktiga har varit att testa. Och resultatet är förbluffande. Ingen av de ympkvistar som satts har misslyckats. Alla har ”tänt” och förenat sig med trädet.

Och som sagt – i år blommar nästan allihop!

Relaterade länkar:

https://sunebroman.blogspot.com/2016/02/appelpinnar.html
https://sunebroman.blogspot.com/2020/05/foreningen.html
https://sunebroman.blogspot.com/2020/06/kvallsljus-och-appelymp.html
https://sunebroman.blogspot.com/2021/09/ympfrukt.html