Ympapeln övertänd

 

Blomsterbesökare

Skådardag kring Hornborgasjön

Idag har jag ägnat hela dagen åt fågelskådning. I akt och mening att samla så många arter som möjligt. Mitt facit för dagen: 12 timmar, 20 mil, 14500 steg, 60 arter.
Jag startade skådandet vid Fäholmen. Det ligger lite norr om Fågeludden (Hornborga Naturum). Här fick jag bland annat skåda gråhakedopping och ägretthäger. En rosenfink hördes sjunga.
Efter Fäholmen åkte jag ner till Fågeludden. Många par av svarthalsad dopping och spelande brushanar i praktdräkt gav fina obsar. Vandrade sedan Vässtorpsåsen tur och retur. Där blev största behållningen fina obsar av buskskvätta och gulärla.
Sedan begav jag mig till Vadboden... eller det som också kallas Trandansen. Mellan Bjurum och Dagsnäs. Här kunde skådas en hel del änder men den mest spektakulära uppenbarelsen var en silkeshäger! Silkeshäger har jag inte sett sedan jag reste i Spanien i början av 1970-talet.
Dagen avslutades på sjöns västra sida. Vid sjöns utlopp. Svarttärna som jag spanat efter hela dagen fick jag se där. Och dagens allra finaste blev åsynen av tre stycken dvärgmåsar som gjorde flyguppvisningar alldeles invid fågeltornet. Så vackert att se dessa gracila måsar med sina mörka vingundersidor exponeras i kvällssolen. Aldrig tidigare har jag sett dvärgmås på så nära håll och i så vackert ljus. Tacksam!
Dagen avslutades med ett kvällsbad vid kallbadhuset. Och det sista kaffet slank ner i skymningen!

Fem sorter – 139 knölar

Det som skall bli vinterns basföda kom i jorden idag. I år blir det fem sorter. Tre av dom är samma som förra året; Connect (51), Labella (36) och Amandine (35). En sort är ny för i år; Dior (10). På sätt och vis är även den femte sorten ny fast den odlades även förra året men då inte för konsumtion. Den nya sorten som odlades till utsäde till i år är Hössna Röd (7). Jag hade bara en enda Hössnapotatis som sattes i fjol. Den gav fyra nya dugliga knölar plus en liten pluttpotatis. Nu vid sättningen tog jag fram kniven och delade två så att det tillsammans blev sju Hössna röd att sätta.
Om Hössna röd: ”Hössna röd är en gammal pålitlig kultursort av potatis, ger enorm skörd och är helt bladmögelresistent. Köttet är vitt men skalet rödlätt, potatisarna är ofta lite ovala, släta och fina. Vissa blir mycket stora – upp till ett kilo!” Låter nästan för bra för att vara sant. Till hösten vet vi om den håller vad den lovar. Förhoppningsvis är den också god!

Matrast för ringtrast

Idag blev en lite grådaskig mellandag. Eftersom almanackan visade röda siffror tog jag mig ledigt från vardagen och företog mig en liten biltur. Nästan hemma passerade jag en av kvarterets villaträdgårdar. Eftersom det allt oftare syns barn i byn tog jag det väldigt sakta och lugnt. Körde som en lus. Just som jag skulle passera nummer 2 på gatan upptäckte jag en fågel som på något sätt kändes ”udda”. Den var till synes svart, hade sällskap av en stare och ett par björktrastar. Det var en trast men inte en koltrast… den tog några hastiga jämfotahopp… körde ner näbben i gräsmattan och fiskade upp en ansenligt fet daggmask! I detsamma exponerade den sitt bröst och då gick signalen genom min hjärna… en RINGTRAST!
Detta blev den första observationen av ringtrast här på hemmaplan. Jag har tidigare sett ringtrast men då alltid i dess ”riktiga” miljöer. En av de första gångerna var på Runde. En ö med hisnande branta fågelberg vid Norska atlantkusten. Flera observationer gjordes på vandringar i högfjällsterräng.
Ringtrasten är flyttfågel. Den övervintrar i medelhavsområdet (sydöstra Spanien och norra Afrika) men återvänder i april och häckar i klippig terräng i fjällkedjan.
När jag meddelar vännen och ”fågelnestorn” Jan om min observation får jag svaret: ”oj, väldigt sent på året”. När jag tittar på Art-portalen ser jag att de dagsaktuella ringtrastobservationerna är gjorda från Uppland och norrut. Vilket då skulle antyda att denna individ är en ”eftersläntrare” som snarast borde hasta vidare för att skaffa sig en partner och ett revir någonstans i fjällvärlden. Eller så är ringtrastar i gemen lite sena i år. Återstår att se i rapportflödet.
För min del uppskattar jag storligen att just denna individ gjorde uppehåll här i min omedelbara närhet för att ladda sina batterier inför den fortsatta färden mot norr. En värmande ljusglimt i den kylslagna ”mellanvårsdagen”!

Vitsippor och plommonblom

Det har varit ett par varma och sköna dagar nu. Och det har hänt massor i naturen. Växtligheten formligen exploderar. Blommor slår ut och fåglarna sjunger intensivt. Idag har jag noterat inte mindre än trettio arter härutanför.

Dagens obslista: Ärtsångare, nötväcka, stare, gulsparv, trädpiplärka, blåmes, talgoxe, svartvit flugsnappare, grönfink, pilfink, skata, björktrast, gröngöling bofink, rödhake, sädesärla, svarthätta, gröngöling, större hackspett, grågås, sångsvan, trana, ringduva, dubbeltrast, steglits, koltrast, stenknäck, knipa, morkulla och taltrast.

Röjfinal – Sista räfset 2024

Text, text, text...

Semifinal

Flugsnapparen kom idag

Idag har jag ägnat tid åt att räfsa på Björkåkers öja. Men framförallt blev det en hel del ”plockepinn”. Efter några blåsiga dagar hade det fallit hundratals dödgrenar på de redan räfsade ängsytorna. Det blev till att manuellt plock och samla. Alltsammans brände jag ihop med lövet från öjan. Det blev en liten värmande eld i slutet av dagen.
Efter förrättat värv tog jag mig en drickapaus uppe vid stugväggen. Skönt med lite vila. Rätt som jag satt där upptäckte jag en bekant liten fågel. Han satt där på stängselstolpen... flugsnapparen. Gjorde små utfall och fångade någon insekt. Tillbaka igen till utgångspunkten. Hans karaktäristska knäppande läte hördes mellan flygturerna.
Detta var den tidigaste observationen av flugsnappare någonsin för min del. När jag berättar för vännen Jan som har koll på kalendern för fåglars ankomst får jag klart för mig att detta är extremt tidigt.
Fram till och med 2023 var den 17 april ”fenologirekord*)” för flugsnappare. Idag är det alltså den 16:e. Jan berättar också att just i år är det många tropikflyttare som är ”märkligt tidiga”. Den första svartvite sågs den 13, nummer två igår och min var alltså den tredje observationen i kommunen.
Även lövsångare har varit tidiga. Den första kom den 9 april. Alltså för en vecka sedan.
Med tanke på hur prognosen rent temperaturmässigt ser ut den närmaste tiden kan jag undra hur det skall gå för insektsätare som redan kommit. Det blir nog knapert med maten.
Jag fick en impuls att gå efter kameran för att försöka att få en bild av den första snapparen. Men han behagade inte visa sig igen.
Däremot fick jag en riktigt fin konsertstund med gårdens alla starar som sjöng på kapp i kvällssolen. En märklig blandning av härmljud, visslanden, raspanden och knäppanden. Jag fick också se en av stararna komma med bomaterial till en av holkarna på ladugårdsgavel. När han levererat grästussen hoppade han upp på nocken och rev av ett magnifikt solo med vingarna flaxande som i extas.
Kvällens solisterkör var månghövdad. Förutom flera starar runt om gården hördes också taltrast och dubbeltrast. Rödhake och bofink. Nötväcka och steglits. Ringduva och morkulla. På gräsmattan trippade gårdens ärlepar. De har slagit in i sin gamla lya under en vindskiveplåt på boningshuset.
Välkomna alla till en ny sommar i Skog!

*) Fenologi (från grekiskans phainesthai, komma i dagen, bli synlig), botanisk och zoologisk term för läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom växt- och djurriket, dvs. hur naturen förändras över årstiderna. Fenologi handlar om årligt återkommande faser i naturen, såsom lövsprickning, blomning, fruktsättning, höstlövsfärger, lövfällning, djurs vintervila och reproduktion, flyttfåglarnas ankomst och avfärd etc. (Källa Wikipedia).

Omskolning

Så här blir det när 80 procent av fröna gror. Trettiosju tomatplantor. Tre sorter: Sungold, Black Prince och Gardeners Delight. Nu gäller det att ta dom till nästa nivå!

Eftermiddagspass

Det blev ett eftermiddagspass på ett par timmar med räfsan idag. Jag väntar förgäves på uppehållsväder. Gärna med lite sol ett par dagar så att lövet hinner bli torrt. Men faktum är... det går rätt bra att räfsa när det är fuktigt också. Och fördelar finns. Dels ligger lövet still. Det rymmer inte i minsta vindpust. Även om lövet är tyngre att räfsa och lasta är det faktiskt samtidigt lättare. Tyngre men lättare!
Det jag vill försöka förklara är att det fuktiga lövet håller ihop bättre när jag tar fång med räfsan för att fylla i kärran. Mera effektiv att lasta alltså. Det sjunker också ihop och på så sätt ryms det mera löv i varje lass. Mindre körning.
Det jag trots dessa fördela hoppas på är torrt väder. Då kan jag på traditionellt sätt elda en del löv. Eldningen har viss fördelar. Mindre körning. Och det går samtidigt att bränna mossa. Löveldning på vissa platser gynnar också vissa växter som finns i ängarna. Här har förekommit eldning på samma platser år efter år i flera hundra år. I dessa brandrester växer den smått sällsynta kransramsen.

Länk till kransrams:
https://sunebroman.blogspot.com/2014/06/mera-om-mangfald.html

Länk till mossbränning:
https://sunebroman.blogspot.com/2018/02/mossbranning-och-vintertrim.html

Lövkomposten växer

Idag har jag röjt klart i Ekebacken. Många kärror med löv blir det och komposten breder ut sig. Men det finns gott om plats. Här kommer det på sikt att bli mycket fin lövmylla att jordförbättra med i odlingarna.

Fjolårslöv och nya

Påskafton 2024

Vindfällt blir ved

Idag började dagen med snöfall. Marken blev mestadels vit. Men framåt förmiddagen hade det mesta smält bort. Vindstilla och lite varmare i luften. Vädret inbjöd till en stund i skogen där en vindfälld gran låg och väntade på att bli upphuggen. Området där granen ligger börjar har blivit något av naturskog. Ett fint område med mycket död ved. Både stående och liggande. Delvis överväxt med mossa. I området finns också ett källdrag som gör att det bildas en liten ”göl” inne bland träden. För att vårda platsen kände jag mig nödgad att bränna allt granris. Trots morgonens snöfall gick det att får fart på elden och allt ris eldades. Och så var det ju våffeldagen idag! Nöjd!
Nu återstår ett dagsverke med att kapa stocken till vedlängder och ta hem den till vedklyven.