När knoppfjällen faller från lindarna går försommaren in i en ny fas. Och det händer massor i naturen. Redan är det stor blomsterprakt här i ängarna. Svinroten blommar som bäst och dessutom mycket rikligt. Varenda kvadratmeter av ängsmarken är fylld av blommor. Gökärt, kovall och ängsvioler. Stararna har matat i ett par veckor nu. Flugsnapparna är fortfarande högljudda vissa tider på dygnet även om det börjar mattas av en aning.
Under veckorna som gått har det varit en del spännande iakttagelser i min närhet. Bland annat har vi flera kvällar i rad lyssnat till en rördrom som tutat borta vid Oset. Vi har hört den från sjölandet vid Haganäs och vi har varit några stycken där för att lyssna.
En annan rolig stämma har jag fått höra alldeles härutanför, men bara vid ett par tillfällen. Det var en göktyta som lät höra sin gälla och entoniga stämma. Jag har länge närt en förhoppning om att den skulle bli häckfågel här. Precis så som den var under min ungdom. Då när jag började intressera mig för fåglar var den årlig här. Jag har satt upp några specialgjorda holkar just för göktyta men det har ännu inte gett resultat. Det är väl inte bostaden det hänger på. Det måste finnas myror också. Det är sånt som göktytor gillar och bygger sin lekamen av.
Härom natten vaknade jag och hade ett trängande behov. Klockan var då vid pass tre. Istället för att gå in på toaletten gick jag ut på gräsmattan. Under den stund som jag tömde min blåsa hörde jag en fågelröst som kändes bekant. Men jag kunde inte ”sätta” den. Kanske var jag för dåligt vaken. Eller på annat sätt ofokuserad. Nästa natt blev det repris på proceduren. Jag gick upp och ut på gräsmattan. I denna arla morgonstund hörde jag nu två växelvis sjungande fåglar av densamma som förra natten. Och nu tog jag inte miste… det var två rödstjärtar som sjöng. Förutom dessa båda sjungande hanar hördes också gnisslet från nejdens björktrastar. Lite som ackompanjemang till sångarna.
Även rödstjärt fanns årligen under min första tid som fågelskådare. Den häckade i en gammal gisten holk på tomten. Det var en rymlig fyrkantig låda med ett lika fyrkantigt hål. Sedan dess har rödstjärten bara uppträtt sporadiskt här men mig veterligen inte häckat. Jag har satt upp etthundra fågelholkar och tycker att det borde väl vara någon som passar för ett par rödstjärtar. Men det är väl detsamma med rödstjärtar som med göktytor… det är inte bara bostaden som är avgörande. Men två sjungande samma natt bör höja oddsen att någon stannar och blir bofast.
Under våren har jag bland mycket annat projekterat för att odla tomater. Jag har haft dahlior härutanför vid väggen några somrar. Men så förra sommaren började jag ledsna på att vattna dom. Varför, tänkte jag, skall jag hålla på att lägga energi på växter som jag inte kan äta. Och som dessutom blir söndertuggade av tvestjärtar och sniglar.
Så såddes ett frö… varför inte tomater. Ja, senare såddes alltså flera frön. Och nu har de fröna blivit plantor. Så pass stora har de blivit att det idag var hög tid att sätt ut dom.
Mitt provisoriska ”växthus” har jag byggt av sådant som jag sparat. Ramarna med plasten gjorde jag för många år sedan när jag skulle renovera fönster. De var alltså skydd för fönstergluggrna under tiden som bågarna var nedplockade. Efter fönsterrenoveringen ställdes ramarna i ladugården. Nu kom de väl till pass. Jag slog ner några stolpar. Letade bland sparat skrot och fann både gångjärn. vinkeljärn och fönsterhakar.
Idag har jag satt ut tomatplantorna. Fjorton stycken. Sju ”Gemeni” och sju ”Garderners Delight”. Förhoppingarna är nu högt ställda att det skall bli riklig skörd…
Även rödstjärt fanns årligen under min första tid som fågelskådare. Den häckade i en gammal gisten holk på tomten. Det var en rymlig fyrkantig låda med ett lika fyrkantigt hål. Sedan dess har rödstjärten bara uppträtt sporadiskt här men mig veterligen inte häckat. Jag har satt upp etthundra fågelholkar och tycker att det borde väl vara någon som passar för ett par rödstjärtar. Men det är väl detsamma med rödstjärtar som med göktytor… det är inte bara bostaden som är avgörande. Men två sjungande samma natt bör höja oddsen att någon stannar och blir bofast.
Under våren har jag bland mycket annat projekterat för att odla tomater. Jag har haft dahlior härutanför vid väggen några somrar. Men så förra sommaren började jag ledsna på att vattna dom. Varför, tänkte jag, skall jag hålla på att lägga energi på växter som jag inte kan äta. Och som dessutom blir söndertuggade av tvestjärtar och sniglar.
Så såddes ett frö… varför inte tomater. Ja, senare såddes alltså flera frön. Och nu har de fröna blivit plantor. Så pass stora har de blivit att det idag var hög tid att sätt ut dom.
Mitt provisoriska ”växthus” har jag byggt av sådant som jag sparat. Ramarna med plasten gjorde jag för många år sedan när jag skulle renovera fönster. De var alltså skydd för fönstergluggrna under tiden som bågarna var nedplockade. Efter fönsterrenoveringen ställdes ramarna i ladugården. Nu kom de väl till pass. Jag slog ner några stolpar. Letade bland sparat skrot och fann både gångjärn. vinkeljärn och fönsterhakar.
Idag har jag satt ut tomatplantorna. Fjorton stycken. Sju ”Gemeni” och sju ”Garderners Delight”. Förhoppingarna är nu högt ställda att det skall bli riklig skörd…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar