Tre ord – samma innebörd

I slutet av januari fångade jag upp ett ord som hade tre betydelser, nämligen ordet ”lagg”. Jag sökte svar på ”nätet” men det blev bara de kända betydelserna. Inget om ordets ursprung. Jag skrev till radioprogrammet Språket i P1, men jag tror inte att frågan fastnade i deras filter för vidare utredning.
Idag har jag varit ute med räfsan hela dagen. Om jag skulle berätta vad jag gjort och använda det lokala ordet för att medelst räfsa städa bort löv och nedfallna kvistar i ängen skulle jag sagt: ”Idag har jag röjt i Björkebacken”!
Så länge bruket av språket är väl förankrat i årstid och lokal tradition är detta ”röja” en solklar definition.
Numera är det få, om ens någon, i min krets eller omgivning som ”rätt” skulle tolka ordet ”röja”. Närmast kommer nog tanken på att köra röjsåg bland buskar och sly. Men om säsongen får styra definitionen av ordets innebörd borde det vara självklart att röjsåg i äng och hage går bort. Fel årstid om jag får råda.
Ordet röja kan också uppfattas som att ”festa gränslöst” och ”gå bärsärk”. Röja kan en ju också göra bland sådant som skall undanröjas inför flyttning, döden eller för att ge plats åt något nytt.
På Gotland har bruket att städa i ”ängena” fått benämningen att ”faga”. Faga som kommer av ordet feja. Lite som mindre städning i hemmet. Eller som en titel – skorstensfejare.
Faga har mer och mer kommit att användas som allmänt vedertagen benämning på ängsbrukets vårstädning. Inte bara på Gotland. Även jag använder ordet då jag ska berätta om ängen och dess skötsel. Oftast har jag ändå fått förklara ordet. Och även komplettera med det lokala ”röja”.
I fjol försommar fick jag ett mejl från en kvinna i Halland som läst om mig och ängarna i Skog i livsstilsmagasinet Gård & Torps sommarnummer.
Hon skriver: ”Fin artikel som jag lärde mig en del av. Jag har själv varit med under min uppväxt och ”rishäntat” som är det dialektala uttrycket häromkring för fagning.”
Att städa ängen från löv, kvistar och grenar heter alltså olika i olika landskap/regioner.
Här i Kind i Västergötland heter det ”röja”. På Gotland heter det ”faga” och i Halland ”rishänta”.
Inte utan att jag blir lite nyfiken på ordet ”rishänta” och dess ursprung.
Tiden för att röja ängen är när vitsippan börjar blomma. Nu har jag visserligen tjuvstartat rejält men jag ursäktar mig med att varje torr och solig dag här ute i backarna är en förträfflig röjardag!
Vitsippan kallas för Röjepiga här i landskapet. På Gotland heter den Fagningsblomman. Undrar just om den har ett eget ”rishänta-namn” i Halland?

Relaterad länk:
https://sunebroman.blogspot.com/2021/01/pa-lagg-mellan-laggarna.html