Kylan har parkerat för en tid. De två senaste nätterna har termometern visat –18 grader. Bistert. Men vackert. När jag på efternatten vaknat för att uträtta ett lättare behov har jag samtidigt gläntat på ytterdörren. För att läsa av termometern. Förundrad har jag i dessa stunder lyft blicken mot den klara himlen. Allt alldeles stilla. Jag stannar endast ett ögonblick ute på trappan. Så pass att jag fått med mig bilden på näthinnan.
I dag under förmiddagen slog jag några lovar kring gård och hus. Gnistrande solsken. Klarblå himmel. Bländande vackert och svårt att ta in! Men med kamerans hjälp kunde jag plocka några valda scener ur landskapet. Scener som jag nu ikväll, när mörkret lagt sig, kan återuppliva. Och dela med mig av.
Under kaffestunden på trappan i söderläge hördes smältvattnet droppa ur stupröret. Dagsmeja! Samtidigt svävade myriader av mikroskopiska iskristaller i motljuset. Till synes opåverkade av solens strålar.
Vid pass klockan tolv uppenbarade sig en havsörn på låg höjd. Den kom från söder och drog spikrakt mot norr. Med ett par grunda sävliga vingslag försvann den bort över Björkklinten. Majestätiskt – utan störrre åthävor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar