Vitt från skyn

Idag när vi vaknade var hela världen vit. Senhösten påminner nu om vad som är att vänta. Det hastiga omslaget till vintrigt väder har gjort att massor av fåglar hastigt samlat ihop sig för att dra söderöver. Just nu är det gott om änder, svanar och gäss här i min hemmasjö. Dessutom har det ”fallit ner” celebra gäster i snövit skrud. Sedan flera veckor tillbaka har observerats ett par ägretthägrar i vassarna kring sjön. Efterhand har antalet ökat. Från två. Till tre. Till fem. Och idag inte mindre än sju!
Första gången jag såg ägretthäger var på en fågelskådarresa till sydeuropa i början av 1970-talet. Längst nere i Spanien – i Coto Doñana – gjordes den första obsen. Det var något väldigt exotiskt. Där nere i träskmarkerna kring Guadalquivir-deltat fanns inte bara ägretten. Där kunde vi kryssa samtliga europas hägerarter. En komplett lista; natthäger, kohäger, rallhäger, silkeshäger, gråhäger och purpurhäger.
Huvudsakliga hemvisten för ägretthägern är annars tropiska och tempererade områden i övriga världen.
Ägretthägern klassas som sällsynt men uppträder som årlig gäst i Sverige. Och på senare år har antalet kringströvande individer ökat. Den kan dyka upp lite varsomhelst. För ett par år sedan sågs ett exemplar vid Bystadssjön. Och 2012 häckade den för första gången i Sverige – vid Storsund på Gotland. Ägretterna sällskapar gärna med vår egen gråhäger. Dessa två arter kan också hybridisera. Ägrett kommer från franskan – aigrette och betyder ungefär: huvudprydnad i form av uppstående fjäderplym. Det är dock inte så mycket man ser av den plymen. Mera som en lite tofs när vinden tar tag i nackfjädrarna. De egentliga ”ägretterna” är de, under häckningstid, förlängda skulderfjädrarna som bildar en lång skir slöja.

Bild 1: Tre av ägretthägrarna på jakt efter fisk.
Bild 2: Ägretthäger med gråhäger i bakgrunden.
Bild 3: Konfererande i grupp.
Bild 4: Sju vita och en grå