Ansiktslyftning

Den gamla jordkällaren har sett rätt ledsen ut ganska länge. Och kanske har dess nedstämda uttryck i någon mån speglat dess inre. Jordkällaren har inte varit använd på flera årtionden. Innertaket av trä har rasat in och en del stenar i murverket är sakta på glid. När jag nyligen fick hjälp med en fackmannamässig besiktning av skicket blev jag dock försiktigt optimistisk. Jordkällaren kommer att klara sig i många år framöver. De inre skadorna är i jämförelse ganska små.
För att pigga upp både mig själv och den gamla källaren har jag i dagarna gjort en behövlig ansiktslyftning. De murkna vindskivorna byttes ut mot nya. Ett par av de allra sämsta panelbrädorna likaså. Brädorna målades med Tranemo rödfärg. Vinskiveplåtarna slipades rena från rost och målades med min hemmagjorda mönja – kokt linolja och spansk rödjord.
Nu är ansiktena gladare på både mig och jordkällaren. Vad det beträffar det inre finns en del att jobba vidare med…