I mitten av maj satte vi, Martin och jag, tolv ympkvistar i tre olika vildaplar här i Skog. Fyra kvistar av äppelsorten Silva (som betyder Skog). Kvistar som jag fått av vännen Christer i Haganäs. De andra åtta kvistarna fick jag av Roy i Ulricehamn. De härstammar från ett Säfstaholmträd. Ett träd som planterades i Riddarbacken i mitten av 1920-talet, och som fortfarande bär rikligt med fin frukt. Tidigare har vi satt in några kvistar av Alice här i Skog och som nu i år bär frukt.
Just i dagarna såg jag en repris av filmen ”Urshults äppelkungar” i tv. Filmen är inspelad i Urshult i södra Småland 2005. Den berättar om hur bönderna i Urshults socken odlar äpplen på vildstammar ute i naturen. Ettusen äppelträd på vildstam i blommande ängar och hagar. Generation efter generation har de arbetat med denna odling helt byggd på inympning av ädla kvistar på självsådda ”suräppelträd”. Några av träden hade grundstammar från 1700-talet och bar fortfarande, då filmen spelades in, rikligt med frukt.I filmens avsnitt om ympning får jag till mig ett ord som beskriver en lyckad ympning. Ympar som ”tar” eller börjar växa sägs ha ”tänt”. Lite som livslågan. Ett liv som vill. Ett liv som tänts.
Till vår glädje här i Skog har alla årets tolv ympar tänt. Känns som ett oslagbart resultat. Att inspireras av. Lusten för ympning har tänts på allvar… och är nu ett växande intresse!
Länk till inlägg den 16 maj:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar