Historiska gravar

Efter att ha sett Vetenskapens värld och filmen om Varnhem blev det omöjligt att motstå en resa dit. Varnhems kloster etablerades i mitten av 1100-talet. I klosterkyrkan finns flera gravkor och i dessa vilar kungar ur den Erikska ätten. Knut Eriksson (d.1196), Erik Knutsson (d.1216) och Erik "Läspe och halte" Eriksson (d.1250).

1234 brann Varnhems kloster. Den som då starkt bidrog till återuppbyggnaden var Birger Magnusson – Birger jarl. Genom denna insats räknas han som klosterkyrkans byggherre.

Birger utses 1247 till ”jarl” – kungens närmaste man – åt sin svåger kung Erik Eriksson. År 1250 dör Erik Eriksson och Birgers äldste son Valdemar blir vald till kung. Birger blir sonens förmyndare och jarl och förblir det fram till sin död 1266.

Birger framstår som intelligent, kunnig och hårdför. Han skapade det första skatteväsendet, upprättade lagar, byggde borgar och anlade städer. Han lade grunden till ett nytt svenskt samhällssystem. Sverige utvecklades – under Birger jarls tid – till ett katolskt kungarike.

Birger ”jarl” Magnusson dog 1266 och begravdes i Varnhems klosterkyrka.

Magnus Gabriel de la Gardie ligger också ”begravd” i Varnhems klosterkyrka. Hans och hustruns kistor står i ett gravkor på södra långsidan i kyrkan. Magnus Gabriel fick slottet Höjentorp i bröllopsgåva av drottning Kristina och i den gåvan ingick även kyrkan. Magnus gillade kyrkan och läget. Han beslutade att genomföra en omfattande restauration med tillhörande utbyggnad. Restaureringen gjordes under 1600-talet. Samtidigt gjorde de la Gardie Varnhems klosterkyrka till platsen för sin släktgrav.

K A T A   G Å R D
I programmet ”Vetenskapens värld” visades i somras en film om de senaste utgrävningarna i Varnhem. I parkområdet intill klosterkyrkan finns spår efter en rik och mäktig gård som låg på platsen under järnåldern och vikingatiden. Alltså innan klostret etablerades under 1100-talet. Utgrävningar som genomförts under åren 2005–2008 har visat att på kullen ovanför låg en av de allra första kyrkorna i Västergötland. Ruinen efter kyrkan finns kvar, omgiven av sin stora kyrkogård med tusentals gravar. Här har funnits en stenkyrka. Och innan den också en gårdskyrka i byggd i trä.
Utgrävningarna kom att skriva om delar av Sveriges historia. Vad man fann var att det fanns kvarlevor efter kristet gravskick i gravarna kring resterna av kyrkan. Vissa av gravarna kring kyrkoruinen är daterade till omkring år 960.
Vid den arkeologiska utgrävningen 2006 påträffades en murad kalkstenskista alldeles intill kyrkans grund på den norra sidan. På den släta hällen som täckte graven fanns avtryck av en borttagen sten. Den borttagna stenen var sedan tidigare tillvaratagen efter ett fynd i samband med en ytlig grävning. Stenen har runor med texten ”Kettli gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster”.
När graven öppnades fann man ett mycket välbevarat skelett av en 30–35-årig kvinna. Och man hade också namnet på henne: Kata! DNA-analysen visade att hon troligen hade ljusbrunt hår och blå-grå ögon och att hon dog omkring år 1040.

Mer spännande än så här kan det väl knappast bli… FANTASIN FLÖDAR FRITT!

Bild 1) Kata ligger kvar i sin gravkista och kan beskådas precis så som hon hittades när graven öppnades. Gravhällen med inskriptionen ligger intill.)
Bild 2) Inne i byggnaden som ger skydd åt kyrkoruinen.
Bild 3) Byggnaden utifrån. Ritad av Magnus Silfverhielm AIX Arkitekter.
Bild 4) Birger ”jarl” Magnussons grav.
Bild 5) Interiör i Varnhems klosterkyrka.
Bild 6) Ros och rosettfönster.