Dra åt skogen

Efter den torra sommaren har återvväxten i ängarna varit minst sagt sparsam. Nästan obefintlig. De magra ängsmarkerna brukar i normala fall inte ge någon över sig frodig grönska men i år har det verkligen stått helt still. Under augusti har det kommit drygt 100 millimeter regn här hos mig. Och det är väl först nu, med några varma dagar i månadsskiftet, som växtligheten kommit igång. Fläckvis har det faktiskt vuxit på ganska bra.
I det längsta har jag tvekat över om det alls skulle vara någon mening att stängsla upp för efterbete. Men nu är det alltså gjort. De gamla vanliga fållorna i slåtterängarna och på ängsvallarna har fått komplement av ett halvt hektar skogsbete. Den utökade arealen har gjort det möjligt att hålla ett par sinkor i minst en månad framöver. Projektet med skogsbetet har jag tänkt och drömt om länge. För ett par år sedan bottenröjde jag sly, just med tanke på att få in betesdjur i skogen. Idag har den drömmen gått i uppfyllelse. Och det känns verkligen fint. Det är första gången som jag själv får se hur det kunde se ut här i Skog innan djuren försvann från gården i mitten av 1950-talet. Från 1909 till 1957 bestod sommarbetet i huvudsak av skogsbete. Ända nerifrån Intagskullen upp till Jönsalyckan.
Nu kommer kossorna att gå i den nya fållan i Intagskullen några dagar. Sedan får de efterhand dra sig neråt på åker och äng. Samtidigt som kossorna lämnar skogbeteshagen skall ett par hästar få ta över Intags-fållan. Jag ser med spänning fram emot hur det kommer att ta sig ut framåt hösten...

Relaterade länkar:
http://sunebroman.blogspot.com/2016/12/fran-morker-till-ljus.html
http://sunebroman.blogspot.com/2017/01/topless-under-klar-himmel.html