tisdag 23 maj 2017

Svalorna inviger sommaren

I går visade jag ett par bilder på stararna som bor i holken vid min farstutrappa. Föräldrarna är i slutskedet med uppfödningen av ungarna. Turerna med mat är täta. Ungarna visar också stort omvärldintresse. Allt oftare ses ett nyfiket ansikte kika ut ur holken. Jag brukar prata lite med ungarna. De ser förundrat på mig. Vrider på skallen och sträcker på halsen. De vill veta allt. Hur ser världen ut där vi har vuxit upp? Vad är det som händer härutanför?
Här i mina marker är det i år nio par stare som häckar. Sju av dem i holkar. Två i naturliga trädhål.
Alla paren har inte kommit lika långt men jag tror inte att det skiljer mer än en vecka på de som först kom igång och de som blev lite efter.
Varje år i maj brukar jag plocka bort fönstret uppe i gavelspetsen på ladugården. Det är min välkomsthandling när jag ser att svalorna anlänt från sina vinterkvarter söder om ekvatorn.
Det brukar dröja någon vecka efter ankomsten innan de hittar hit upp till Skog. Men nu idag har de varit här. Under livligt kvitter har de bekantat sig med gård och hus. Fyra svalor har flugit in och ut genom fönstergluggen. Det känns som att de just idag har invigt sommaren!

söndag 21 maj 2017

torsdag 18 maj 2017

Potatisen jordad

Äntligen kom sättpotatisen i jorden. Det har suttit långt inne. Kyla och semester (!) har kommit emellan. I år blev det rekordsent för knölarna. Förra året satte jag potatis den 12 maj, 2015 den 15 maj och 2014 den 17 maj. Men det är ju, trots allt, i samma härad. Och det är knappast någon idé att ha potatis liggande i kall jord.
Inalles 162 potatisar fördelat på sex olika sorter ligger nu och väntar på väta och värme. De sex sorterna är Rocket, Blå mandel, King Edward, Red Emmalie, Amandine och Asterix. Om varje knöl ger femfalt igen lär det bli 648 att äta och 162 att sätta nästa år. Vid fyra potatisar per portion blir det 162 portioner. Alltså tre portioner i veckan i 52 veckor.

Ja, det går att räkna på många sätt... det bästa med egen potatis är att kunna gå direkt ut i potatislandet och ta upp det som behövs. Mer närproducerat går inte att få. Och dessutom är det inte adderat vare sig konstgödning eller besprutning... Välsigne den hemodlade knölen och fräls den från bladmögel, brunröta och nematoder... Amen!

onsdag 17 maj 2017

Nya stolpar

Vid avverkningen i under vårvintern i ängarna plockade jag ner delar av det fasta stängslet mot Rudevägen. Nu har jag jag slagit ner tio av de nytillverkade ”evighetsstolparna”. De fick bli ersättare för de tryckimpregnerade rundstolparna som stått där fram tills nu. Meningen är att hela det gamla taggtrådsstängslet mot Rudevägen skall bytas ut och ersättas med ekstolpar och slät järntråd. Det projektet får dock vänta tills nästa år.
För att ekstolpar skall bli det jag kallar för evighetsstolpar *) krävs det att de får torka under minst ett år. De behöver den tiden för att cellerna i träet skall slutas och kärnveden tätna. När cellera i kärnveden torkat förlorar de sin elasticitet. På det sättet blir kärnveden motståndskraftig mot röta. En färsk ekstolpe som slås ner i marken tenderar att rötas ganska snabbt även om den mestadels består av kärnved.
Att jag nu dristat mig att använda stolpar som bara har torkat i tre månader har sin förklaring. Jag vill testa om tre månaders tork räcker. Och så var jag otåligt nyfiken på hur det skulle ta sig ut med naturstolpar istället för de svarvade granstolparna.
Stolpar av ek smälter in in naturen på ett annat sätt än runda raka ”pinnar”. Ekstolparna bidrar också till den biologiska mångfalden. Så länge barken sitter kvar kommer skalbaggslarver att utvecklas där. Parallellt med det kommer splintveden att börja brytas ner. Så småningom blir bara kärnveden kvar.

*) Om evighetsstolpar: http://sunebroman.blogspot.se/2015/02/in-i-evigheten.html

torsdag 11 maj 2017

Skådardagar i Skåne





Vi for till Skåne och Vattenriket några dagar, vännen Ingvar och jag, för att möta våren. Håslövs ängar, Ekenabben, Herculesreservatet, Åsum, Äspet och Pulken Det blev ett kyligt möte rent vädermässigt. Maxtemperaturen låg kring fem–sex grader under de tre dagarna. Under tisdagen var det trots allt ganska drägligt. Bra ljus, svag vind och regnfritt. Onsdag–torsdag tilltog vinden och det kom en del nederbörd. Växtligheten hade kommit längre här nere i syd. Alla trädslag hade slagit ut. Slån, körsbär, hägg och krikon blommade för fullt.
Det kalla vädret lade sordin på fågellivet. Trots det lyckades vi samla ihop 113 olika arter under de tre dagarna. Första kvällen på Håslövs ängar blev en fantastisk upplevelse. Spelande rödspovar, storspovar, rödbenor, grönbenor och enkelbeckasiner ända in mot natten. Fyra ägretthägrar och mängder av brushanar. Fina obsar av stenfalk, lärkfalk och jorduggla.
Dagen innan vi åkte till Skåne hade jag besök av en rödstjärt här hos mig. En observation som gjorde mig väldigt glad. Om jag räknar efter tror jag inte jag haft rödstjärt här mer än fem gånger de senaste tio åren. Hastigt uppdykande och lika snabbt försvinnande. Under våra cykelrundor i Vattenriket såg vi rödstjärtar i snart sagt varje buske. Och de sjöng av hjärtans lust. Vill faktiskt utnämna den till karaktärsfågel i området. Vi lyckades också ”vaska” fram samtliga svenska simänder, sju arter; gräsand, kricka, årta, snatterand, bläsand, stjärtand och skedand. Kan också rapportera att de första tornseglarna har nått Skånes kust. Till alla de vackra synupplevelserna att nämna hör också en liten flock kärrsnäppor i sommardräkt.
En sådan här utflykt i några dagar med fåglar i kikaren från morron till kväll är en bra repetition. Ett sätt att hålla kunskapen vid liv. Och att skaffa ny. För mig blev det överväldigande många nya årsförsta. Närmare bestämt 48 att lägga till de tidigare 98.

Nya på listan:
Ägretthäger · Vit stork · Årta · Stjärtand · Sjöorre · Småskrake · Ejder · Gravand · Vitkindad gås · Lärkfalk · Stenfalk · Fasan · Större strandpipare · Kustpipare · Storspov · Rödspov · Grönbena · Rödbena · Svartsnäppa · Gluttsnäppa · Småsnäppa · Kärrsnäppa · Brushane · Skärfläcka · Havstrut · Dvärgmås · Skrattmås · Svarttärna · Fisktärna · Kentsk tärna · Tamduva · Turkduva · Gök · Jorduggla · Tornseglare · Göktyta · Backsvala · Råka · Näktergal · Gräshoppsångare · Rörsångare · Sävsångare · Törnsångare · Ärtsångare · Grå flugsnappare · Ängspiplärka · Gulärla · Hämpling. (146)

lördag 6 maj 2017

onsdag 3 maj 2017

Naturvårdsdagen 2017


Idag har jag haft besök av elever ur 9A vid Ätradalsskolan. Det är elfte året i följd som vi tillsammans genomför naturvårdsdagen här i Skog. Naturvårdsdagen innehåller aktivt naturvårdsarbete, natur och kultur. Jag berättar om ängsbrukets historia och dess naturvärden. Vi räfsar (fagar/röjer) ängen från kvistar och löv. Vi fikar tillsammans och grillar korv. Vi gör också en rundvandring på gården. Tittar på olika trädslag, byggnader, gamla redskap och kulturspår i landskapet. Jag berättar om levnadsvillkoren under tiden fram till 1950-talet. Under den tid då ängsbruket fortfarande var levande.

Här är mina stödanteckningar som jag använder när jag berättar om slåtterängen:

God morgon!


Välkomna till en riktig slåtteräng!

Idag har ni kommit hit för att göra en värdefull naturvårdsinsats.
För den så viktiga biologiska mångfalden.
Begrepp: ”biologisk mångfald” och ”resiliens”?

Den här ängen ingår i ett nätverk som kallas Natura 2000. Gemensamt för alla natura-2000-omården är att de samtliga tillhör Europas finaste, och mest skyddsvärda naturområden. Med samma status som naturreservat.

Ängen är levande kulturhistoria. Och med sin stora artrikedom är den också en genbank för en stor mångfald av blommande örter och gräs, insekter, svampar och lavar.

Ängen finner sin närmaste motsvarighet i ekvatorns regnskogar vad artrikedomen beträffar.

Ängen har som naturtyp kommit till genom ”naturbruk” under en tidsrymd på över 2000 år. Det är den enda av våra naturtyper som kräver mänsklig närvaro. Jämför havet, mossen, fjället, urskogen.

Under två tusen år spelade ängen en stor roll för människorna.
Från det att människor blev bofasta. Och fram till mitten av förra seklet.
Det var då som konstgödsel började användas och gräs till nötkreatur började att odlas på vall.
Då förlorade ängarna sin betydelse. De planterades med skog. Eller växte igen. I bästa fall blev de betesmarker.

ÄNG ÄR ÅKERS MODER!
Vad betyder det?

Här hämtades vinterfoder till djuren. På så sätt fick man också gödsel till åkrarna.
Gödseln var värdefull och helt nödvändig för att de odlade grödorna skulle kunna växa.
Ängen gav åkrarna näring. Gräset i ängen var basen för människornas existens i tvåtusen år.

Ängarna satte sin prägel på hela odlinglandskapet. Ängen som landskapstyp var den allra vanligaste förr i tiden. Nu finns bara spillror kvar. En promille. En tusendel. Eller knappt det.

Det som finns kvar sköts numera för att bevara artrikedomen – den biologiska mångfalden. Denna ängen är en del av dessa. Med en i stort sett obruten hävd under lång tidsrymd.

Faga eller röja. VARFÖR?
Bort med pinnar och löv. Lättare att slå med lie. Friskare hö – inga gamla mögliga löv kom med vinterfodret till ladan.
Väcka örterna till liv genom att luckra och lufta i ytan. Ljus och värme kom ner till marken. Växterna kom igång tidigare. Växte snabbare. Större skörd och bättre näringsinnehåll.

Vitsippan har flera namn: Röjepiga! Fagningsblomman!

ÅRET OM I ÄNGEN
Våren: Fagning/röjning. Sommaren: Höskörd genom lieslåtter. Efterbete. Hamling/trädbeskärning. Buskröjning.

Frågor?

måndag 1 maj 2017

Flugsnapparen här!



Idag har jag avslutat ytterligare en etapp i lövröjningen. Hittills har det gått åt 86 timmar. Av de timmarna har jag själv gjort 70. De övriga 16 har jag haft hjälp av Jakob, Bengt och Lars-Gunnar. Det har varit rätt segt den här våren. Utdraget. Lite som repris på förra. Kallt och blött. Inga sammanhängade perioder med torrt och bra röjarväder. Inte förrän idag. Nu återstår endast en etapp och det är den stora ängen nere vid vägen. Den är 5000 kvadratmeter. Och där kommer jag att få hjälp nu veckan. Sedan är allt klart. Nästan. Ja, det vill säga... det finns alltid mer men det går också att sätta en gräns när de viktigaste delarna är fixade.
Idag har det hänt en del kul och spännande på fågelfronten. Den svartvite har anlänt från sitt vinterviste i Västafrika. Han är den bäste markören för övergången mellan vår och sommar. Sin vana trogen är han framfusig och kaxig. Vilket leder till konflikter. Vilket i sin tur leder till hårda sammandrabbningar mellan immigranter och bofasta. Blåmesar och taloxar som redan är i gång med sina häckningar får besök av flugsnapparen. Och han är inte sen att köra ut de bofasta om han fattar tycke för en holk. Det här kriget kommer att pågå några dagar innan läget stabiliseras.

Forsärlan som jag upptäckte här i fredags är kvar i bäcken. Jag har sett den några gånger idag. Lyckades dessutom att få en bild på den skygga fågeln. Ska bli spännande att se om den tänker stanna. Kanske rent av häcka. I så fall är det en sensation...

Ny på listan idag:
Svartvit flugsnappare (92)

söndag 30 april 2017

Lisa och Valborg



Idag har jag varit och firat Lisa som fyllt fem år. Under eftermiddagen gjorde vi en utflykt till Landsjön för att titta på fåglar och småkryp. Äntligen kom våren. Så påpassligt. Och det fanns en hel del att kika på. Några nya på listan. De duggar tätt nu vårfåglarna från söder. I takt med att insekterna börjar kläckas och röra på sig.
När jag var på hemväg kände jag att det var en passande kväll att tända den sista av mina fem rishögar. Även om det blev sent. Efter en solig dag var högen torr, det var alldeles stilla och det kylnade av mot natten. Och så var det ju valborgsmässoafton...
...i min ensamhet, mitt i natten, hälsade jag våren välkommen hit till mej...

Nya på listan idag:
Lövsångare · Stenskvätta · Buskskvätta · Fisktärna (91)